Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträda som en sjelfständig reformator af utsmyckningens
stil och gifva henne en riktning, som i konstnärligt
hänseende lemnar långt bakom sig det mesta, som af
andra blifvit försökt.
Dessa sträfvanden äro redan årtionden gamla och gå
måhända tillbaka ända till den gamle Pio Castellani,
som lefde för femtio år sedan. Men först nyligen ha
de ledt till målet. Nu mera äro bröderna Castellani,
af hvilka den ene, firmans hufvudman, är bosatt i
Rom, den andre i Napoli, ej blott Italiens, utan
måhända äfven verldens första guldsmeder, och så
stort är det inflytande, de utöfvat, att äfven de
öfriga af Italiens mest framstående guldarbetare,
en Bellezza, en Twerembold m. fl., af dem indragits
i samma riktning.
En gammal konstart, som nästan råkat i förgätenhet
eller endast öfvats för landtbefolkningens behof,
filigransarbetet, har af Castellani blifvit
återupptagen och utvecklad till nästan antik finhet
och frihet. Firman har härvid med fördel begagnat
sig af de småmästare, som förut försågo folket med
dess behof af dessa gamla prydnader. Filigranen
har utan tvifvel mångenstädes bibehållit sig i det
nationela smycket, men väl ingenstädes varit så
rikt använd som i Italien. En gång återupptagen i
det högre guldsmedsarbetet, har hon sjelf vunnit i
fulländning och visar sig på utställningen som en
blomstrande slöjdgren, hvilken i Genova och Torino
har sina hufvudsäten.
Nära förbundna med guldsmedskonsten äro två andra
grenar af den italienska konstslöjden: kameskärningen
och mosaikarbetet. Ehuru äfven öfvad i Frankrike,
Hanau och Wien, har dock den förra ännu i Rom och
Firenze sitt egentliga hem. Mosaikarbeten i sten
tillverkas deremot så godt som uteslutande i
Italien, i synnerhet det svårare slaget i pietra
dura, som man äfven kallar det florentinska och
som utskär sina bilder, mest stillebensstycken,
frukter, blommor, efter teckningens konturer och
insätter dem i den svarta marmorskifvan. Denna
konstart användes mest till utsiring af bordskifvor,
men äfven till smärre prydnadsartiklar. Från henne
skiljer sig den s. k. romerska mosaiken, hvilken
af mycket små regelbundna stenkulor eller rättare
sagdt färgade glasbitar hopsätter och i en kittmassa
fäster större bilder, såsom figurer, landskap,
arkitektoniska partier o. s. v. Ledningen af dessa
konstarbeten har, som bekant, den påfliga fabriken,
medan prydnadsartiklarna utföras af en mängd enskilda
mosaikarbetare. Äfven trämosaik och marketeri öfvas
i Italien, dock ingalunda med den skönhet och omsorg
som i femtonde århundradet.
Går Italiens nya guldsmedskonst tillbaka till antika
förebilder, i jemförelse med hvilka renässansens
mönster ännu endast ha en ringa betydelse, är det
deremot just denna periods arbeten, som efterbildas af
den återupplifvade konsten i brons och jern. Italien
är ett af de få länder, som återupptagit jernsmidet
inom konstarbetet. Franci i Siena visar oss ej
blott afbildningar af de gamla kandelabrarna och
fackelståndarna från Firenze och andra städer, utan
äfven med rankor, bladverk och frukter rikt smyckade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
