Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Språkets arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[0]
SPRÅKETS ARTER. 13
tid att af ett språks dialekter räddas hvad räddas kan.
Det är därför ock från språkvetenskapens synpunkt gläd-
jande, att studiet af dialekterna i våra dagar bedrifves
med stor ifver. |
För att närmare belysa, hvad nu yttrats, må några
exempel anföras. Ordet öga heter i Dalarna oga (Mora
socken) eller öga (Orsa socken), på Fårön norr om Got-
land auga, på Runön i Rigaviken, där ännu svenskt
språk talas, åu. Ordet öra heter åter i Dalarna ära,
på Fårön åjra, på Runön äjr. På danska heta dessa
ord: öje och öre, på tyska auge och ohr. Ett ordspråk
från Fårön lyder: ÅAuteitur bat u ainväis käling,
di jerå dä värsta ting pa järdi, d. v. s. otät båt och
envis käring de äro de värsta ting på jorden. "Jag har
tandvärk" heter i Dalarna ig laid åv tannum, orda-
grant öfversatt: jag lider af tänderna.
Dessa exempel kunna måhända gifva en svag före-
ställning om i hurn många olika dialekter vårt modersmål
är brutet.
Men det är ej nog med att hvarje språk vid ett nog-
grannare betraktande visar sig vara en sammanfattning af
en mängd skilda dialekter. Det visar sig ock från en
annan synpunkt vara delat i en mängd olika språk.
Det är en själfklar sak, att man ej använder andra ord
än dem man behöfver använda eller att hvarje människas
ordförråd rättar sig efter hennes behof. Personer, som
ägna sig åt olika yrken, olika slag af arbete och syssel-
sättning, ha därför ock hvar och en sitt, som man säger,
särskilda yrkesspråk.
Vissa ord” äro af den art, att enhvar i alla lifvets
förhållanden ’behöfva använda dem såsom till ex. jag,
du, äta, sofva, vatten, bröd, skog, sjö, OCH,
men, god, dålig o. s. v. Men det finnes ock en mängd
ord i hvarje språk, hvilka endast i vissa förhållanden be-
höfva brukas och detta särskilt i vår tid, då arbetets för-
delning är mera genomförd än förr.
Tydligast visar sig kanske detta hos sjömän. De an-
vända en mängd ord, som «landtkrabban’ föga eller alls
icke begriper, såsom vant, fock, klyfvare. De skaffa
och purra, kapa tåget och låta skeppet gå öfver
stag o. s& v. Fn sådan växling rörande ordförrådet visar
sig emellertid äfven inom andra yrken. Så talar till ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
