Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Språkets arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kn SPRÅKET, DESS LIF OCH URSPRUNG.
jordbrukaren om sladda, omvwalt och superfosfat;
handelsmannen ser efter i tidningen, om råsocker är lugnt
ech fast, han gör i kolonialvaror, handlar Iöopamntd
och minut; vetenskapsmannen talar om hjärtblad, gbar
ciallera, dagjämningspunkternas tillbaka-
skörd ande, duvad ratröt ter; ljudlagar och tanke-
lagar; sättaren: talar om mellanslag, ombrytning,
afdrag; riksdagsmannen om dagordning, interpella-
tion OSTI. |
Detta är dock endast en skillnad beträffande ord-
förrådet. "Och dessa yrkestermer användas också af. oss
alla, när vi så behöfva. Banktjänstemannen talar till ex.
oftare om växlar och reverser än sättaren, men denne kan
ock behöfva rtala därom: sOch banktjänstemannen och
sättaren i samma stad tala samma dialekt, ehuru de till
en del använda olika ord.
Dialekter äro således skilda former, yrkesspråk skilda
delar af ett och samma språk.
Talspråk och skriftspråk. Vi ha hittills endast fäst
oss vid det talade språket. Det är emellertid ej gifvet,
att det skrifna språket alltid är detsamma som det talade.
Försöka vi att med bokstäfver så troget som möjligt åter-
gifva följande fråga: Hvad var det de fingo?, såsom vi i
dagligt tal utsäga den, så skulle det blifva: Fa va de di
fick? I detta exempel är intet ord lika i. talspråket och
skriftspråket. Detta är visserligen ej alltid händelsen,
men äfven vid en flyktig blick finna vi lätt, att det språk
vi tala i mångt och mycket är olika det vi skrifva. Hvad
är då orsaken härtill? ; |
För en 600 år tillbaka skulle denna fråga hetat:
Hvat var thet the fingo? — Att döma af delta exempel är
det mindre skillnad mellan vårt forna språk och vårt nu-
varande skriftspråk än mellan detta senare och vårt tal-
språk. Och så är det i allmänhet. Skillnaden mellan
skriftspråket och talspråket beror nämligen till en stor
del därpå, att skriftspråket långt mindre förändrats än
talspråket. För att blott taga några exempel må nämnas,
att A i kv upphörde att uttalas för omkring två hundra
år sedan. I stället för fingo förekomma visserligen någon
gång sådana former som fick redan omkring 1350, men
de äro i fornspråket sällsynta och änpu i dag få vi där-
före ej i skrift använda dem. Vårt skriftspråk visar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
