Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Språkets arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Å Oo
SPRÅKETS ARTER. 11 fe
blotta stafningen måste skriftspråket i viss grad afvika
från talspråket. Det är nämligen olämpligt att alltid låta
stafningen rätta sig efter uttalet, huru berättigad än denna
grundsats i det hela må vara.
Det är till ex. ej praktiskt att skrifva riksdaks-
man, emedan vi gifvet känna sambandet med riksdag.
I det lefvande talet göra vi ej något uppehåll mellan
orden i en mening, men därför skulle det dock icke vara
lämpligt att skritva Vavadedifick? 0. 8. Vv.
Men om således stafningen af rent praktiska skäl ej
får eller kan fullständigt rätta sig efter uttalet, så är
därmed ingalunda sagt, att vår nu brukliga stafning är
i allt den bästa. Vi erinra blott om till ex. jord, hjord
och gjord, sjungna och lugna, sked ja sjalfoch
stjäl, kära och tjära o. s. v. Skälet till dessa olika
stafsätt är visserligen till en del det, att vårt alfabet är
otillräckligt — vi sakna till ex. bokstäfver för: inges
och tj-ljuden — men det nyss anförda exemplet hvad
i motsats mot ring visar oss ock ett annat skäl. Det
är återigen traditionens och vanans makt, som bevarat en
förgången tids uttal i vårt stafsätt, äfven där det hvar-
ken är behöfligt eller praktiskt. Vi ha således fått både
ett häfdvunnet skriftspråk och ett häfdvunnet skrifsätt, hvilka
afvika mer än nödigt från det lefvande talspråket.
Men hvarför då ej taga bort det onödiga”?
Vi ingå ej häller närmare på denna fråga. Vi vilja
blott hänvisa till allas vår obenägenhet att ändra våra
gamla vanor och erinra om, huru ofta tradition och för-
domar ha länge fördröjt äfven de mest praktiska och mest
ofarliga reformer. Det finnes — för att endast anföra ett
exempel — mången, som hyser stor motvilja mot skrif-
ningen kvinna i stället för q vinna och det blott emedan
<<det är vackrare med 4 än med &’’, men då bör naturligt-
vis äfven qarl vara vackrare än karl, hvilket ej torde
lika villigt medgifvas. Då till och med sådana invänd-
ningar på fullt allvar kunna göras och då dessutom denna
fråga är rätt invecklad och en genomgripande reform
möter många rent praktiska svårigheter, må man ej undra
öfver att reformarbetet på detta område ej hunnit längre
än det gjort.
Oaktat således skriftspråket af alla dessa mer eller
mindre berättigade anledningar måste i viss grad afvika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
