Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
piånjrer to . KE a
RM tba anar mb SUR cd orda ” PS »
TR RARE SE ena bacstvisankaststn kn infinner ” sera " sitörbrnstrR
JA spRÅKEt, DESS DIF OCH URSPRUNG.
på vi tala är alltid vårt medvetande eller, som man
säger, vår språkkänsla i värksamhet. Till följd häraf söka
vi att förändra språkformen sd nta bt evil uttrycka 0SS så
tydligt som möjligt. Vi vilja därför aflägsna hvarje från
denna synpunkt obeböflig skillnad mellan närstående ord,
och å andra sidan söka vi bilda en från denna synpunkt
behöflig skillnad, där en sådan ej finnes:
På grund af sin betydelse, användning eler form
bilda orden mer eller mindre sammanhängande grupper 1
vårt medvetande: Tänka vi till ex. på en blåklint, så
ledas: vi lättare till tanken på ett rågax än på en häst.
Likaså sammanhänga sådana: ord som ung; gammal,
ful, låg, skön med hvarandra. Vi äro på grund häraf
benägna att efter böjningsmönstret skön — skönare
omforma mera sällsynta böjningar såsom låg — lägre,
ung — yngre fall ibålg sil ASAS SG ungare,
Gas vd odu MERA vanlig en böjningstyp är, desto mera
inpräglas den nämligen i minnet och till följd häraf
vill: den draga till sig eller attrahera de öfriga orden i
samma grupp: |
En sådan dragningskraft värkas dock ej blott af en
mycket talrikt förekommande böjning. Äfven om en
böjningstyp omfattar blott ett fåtal ord, men dessa äro
mycket vanliga, kan en sådan ombildning inträffa. Så
har den fåtaligt förekommande böjningen hand — händer,
band... fäder dragit till sig ordet brand; det heter
nu i flertalsformen bränder och ej som fordom brandar.
Och detta sista exempel visar äfven att blotta ljudlikheten
mellan orden kan ha ett sådant inflytande. Vid för-
klarandet af de: analogiska förändringarna få vi således
ej blott räkna utan äfven så att säga väga orden.
Det är klart att genom analogiens makt språkets
yttre form således kommer att undergå en ständig för-
ändring. Gamla, nu mindre tydliga böjningssätt försvinna
allt mera, och- unga för vår uppfattning klarare och tyd-
ligare böjningssätt utbreda sig allt mera; Det är kampen
för tillvaron, som visar sig här likasom öfverallt i lifvet.
Itundom kan man följa en sådan ombildning från dess be-
. gynnelse; Först för en 400 år sedan är böjningen ske —
akedde -— sketty ko nbodidetie bott utbildad
i vårt språk och detta blott i -ett fåtal ord.s::Den har
sedan alltjämt utbredt sig. Redan höras sådana former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
