Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKETS FÖRÄNDRINGAR. 2
Af dessa exempel framgår, huru sammansättningar
kunna öfvergå till afledningar. Härmed menas ljud-
förbindelser, hvilka i och för sig äro betydelselösa, men
hvilka, tillsatta till ett annat ord, mer eller mindre invärka
på dettas betydelse. Orden dom och vis hålla nu just
å att blifva afledningar. I dödsdom är dom ännu ett
särskilt ord, men i visdom är det blott en afledning. Så
ha vi nu afledningen -het uti godhet, mildhet, fromhet,
o.. 8. v. I forntyska finnes ordet het såsom enkelt ord
och betyder där beskaffenhet. Det latinska ordet mens,
som betyder själ, sinne, sinnelag o. s. v., har under for-
merna -mente och -ment (läs mang) nu blifvit afledning i
italienska och franska. Lat. dulcimente = med mildt, ljuft
sinnelag har blifvit it. dolcimente (läs doltjimente) och fr.
doucement (läs dusmang), hvilka ord betyda ljuft, mildt.
Det ligger nära till hands att antaga, att äfven öfriga
8. k. afledningar äro uppkomna på samma sätt, d. v. s.
ursprungligen utgått från sammansättningar. HSå till ex.
våra afledningar -are, -(n)ing, -lig, -bar, -sam o.s.v.
Af leda bilda vi ledare, ledning, af äta ätlig, ätbar,
af språka förespråkare, språksam 0. SV, NDtlundom
kan ett ord ha fera afiedningar såsom spar-sam-het
del-bar-het, veten-skap-lig-het. Åtskilliga af dessa
afledningar kunna väl ej bevisas en gång ha varit själf-
ständiga ord, men rörande andra är detta åter af språkens
historia bestämt bevisat. En afledning är således blott en
beståndsdel af en mer eller mindre fördold sammansättning.
Härmed är naturligtvis ej sagt, att hvarje afledt ord
en gång varit en sammansättning. Genom analogi kan
nämligen en eller flera ursprungliga sammansättningar
blifva mönster eller typer för en mängd nya afledda ord.
Likasom vi efter det från tyskan lånade fromhet bildat
storhet o. s. v. likaså bilda vi nu efter domare till och
med sådana ord som gåpåare, förståsigpåare.
I sammanhang härmed må äfven nämnas de i och
för sig mer eller mindre betydelselösa förstafvelser eller
prefix, hvilka ha ett liknande inflytande på ett ords be-
tydelse, som de nu omtalade afledningarna. Atttala till
någon och att tilltala någon är nästan detsamma och
tilltala är ännu för vår språkkänsla en tydlig samman-
sättning. Men att tala för någon och att förtala
någon ha nästan motsatt betydelse, och detta senare är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
