Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 SPRÅKET, DESS LIF OCH URSPRUNG.
ej längre en tydlig sammansättning. Sådana prefix äro
till ex. af-, om-, be- o. s. v. Såsom aftala, omsätta,
beklaga Likasom afledningarna kunna förestafvelserna
gifva upphof till nya bildningar. Efter mönstret af de
från tyskan lånade orden betala, bevisa o. s v. ha vi
nu bildat t. ex. begråta.
Stundom kunna vi ock ha flera sådana prefix såsom
bi-be-hålla, för-or-saka. Och stundom kunna sådana -
biord gifva hufvudordet vidt skilda betydelser, allt efter
som de sättas före eller efter, såsom afhålla (sig från
något) och hålla af (någon).
Dessa prefix äro således likstälda med afledningar
eller såsom man ock säger suffix. Skillnaden är endast
platsen. Ett ord kan då ock erhålla såväl prefix som
suffix, till ex. o-be-tal-bar, af-håll-sam-het.
Sammansättningar kunna emellertid öfvergå ej blott
till afledningar (suffix och prefix) utan äfven till ändelser.
Med ändelse mena vi ett ljud eller en ljudförbindelse,
som öfvervägande tjänar till att uttrycka ett ords yttre
förhållande till andra ord. I ordet domare kalla vi-are
för afledning, men säga vi en domares plikt, så kalla
vi -s för ändelse. Ett ords böjning såsom dag — dagar,
vacker vackert —- vackra, , kallar so kallas
0. 8. v. uppstår genom tilläggandet af dylika ändelser.
I ordet domaren är -» ändelse, på samma sätt -en i
saken, -s i fröjdas o. s. v. Att fröjdas öfver något
och att "fröjda sy öfver något" betyda, som vi veta,
detsamma. Den historiska språkvetenskapen lär oss äfven,
att ordet fröjdas till sin bildning är i det närmaste det-
samma som fröjda sig (jämför äfven "att nalkas" och
Satt närma sig" någon) och att det förra således blott
är en fördold sammansättning. Så är ock fallet med saken.
I fornspråket finnes ett själfständigt ord ex, som betyder
den och saken är således = den sak. Så är ock -z i
domaren en rest af samma ord.
Det visar sig sålunda, att flera af våra ändelser ur-
sprungligen äro själfständiga ord eller — hvilket är det-
samma — våra böjningsformer visa sig i flera fall vara
ombildningar af ursprungliga sammansättningar. Det lig-
ger då nära till hands att förmoda, att ändelser i allmän-
het så uppkommit. Väl kunna vi i många fall ej återföra
en ändelse till det en gång själfständiga ord, hvaraf den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
