Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYSE 2 ? RER é
pg RAA Se Kra TE SR er a a äs
RE £ 4 ; [a
(SAR ES SER RA rn An RO STEEE
30 SPRÅKET, DESS LIF OCH URSPRUNG.
mindre beröring med hvarandra, likaså de olika språken.
Hvarje språk har därför i allmänhet rönt ett större eller
mindre inflytande af andra språk.
Ett mycket enkelt sätt att skaffa sig nya uttryck är
att låna af andra språk, och detta sätt är så enkelt, att
man ofta lånat mer än behöfligt. Genom lånord komma
därigenom såväl språkets ordförråd som dess byggnad att
mer eller mindre förändras. Språken förete dock i detta
fall stora olikheter.
Genom sin ordrikhet och bildbarhet har det grekiska
språket föga behöft anlita denna utväg och detta ännu
mindre därför, att det grekiska folket under närmare ett
årtusende varit främsta bäraren af kulturen.
Vårt språk är visserligen både tämligen ordrikt och
ganska bildbart, men vårt folk är ett litet folk, som alltid
stått i mer eller mindre beroende af forntidens och nu-
tidens stora kulturfolk. Vi ha: därför också lånat vida
mer än de forntida grekerna.
Men anledningen till, att ett språk är utsatt för ett
starkt inflytande från andra språk, kan äfven. vara en helt
annan än den nu antydda. Det engelska folket är ett af
vår tids främsta kulturfolk, men dess språk är öfverfyllt
af lånord. Detta förklaras af dess historia. På 1000-
talet blef England eröfrat af de franska norrmanderna och
stod sedan under flera århundraden i den närmaste be-
röring med Frankrike. Under denna tid blef språket
uppblandat med en stor mängd franska ord och bild-
ningar och man beräknar, att ej mindre än 3 af det nu-
varande engelska ordförrådet äro af främmande ursprung.
I viss mån bero ock våra lånord af liknande an-
ledningar. Våra älsta lånord ha inkommit för omkring
tusen år sedan med kristendomens införande. Dessa ord
äro hufvudsakligen af grekiskt och latinskt ursprung och
beteckna i allmänhet uttryck rörande den kristna religionen.
Så tv ex. pråsti(af gr. pr esbyteros — äldre), biskop
(af gr. episkopos = uppsyningsman), kalk (af lat.
calix — bägare), dopfunt (af lat. fons = källa) o. s. v.
Under 1300- och 1400-talen blef vårt språk utsatt
för ett synnerligen starkt inflytande från tyska och sär-
skilt från nordtyska eller lågtyska dialekter. De stora
handelsstäderna — de s. k. hansestäderna — i norra
Tyskland och i främsta rummet Lybeck behärskade då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
