Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fa US Nu ba fä (Re NE BRA BA ND,
SPRÅKETS FÖRÄNDRINGAR. SÅ
hela den nordiska handeln. Under denna tid inträngde
1 vårt språk en mängd /lågtyska ord och bildningar, sär-
skilt handels- och yrkestermer. MSådana lånord äro t. ex.
skräddare (=lågtyska scrödere), köpenskap (=
lågtyska kopenschap), smaka (= lågtyska smaken),
pläga (= lågtyska plegen), bedröfva (= lågtyska
bedröven), blifva (= lågtyska bliven) 0518: 1 Vi. ENA
detta språk härstamma ock -makare såsom skomakare,
-het såsom fromhet, be- såsom betala o. s. v.
Sådana lånord som de nu anförda förefalla oss ej
främmande; — de ha hunnit blifva fullständigt försvenskade.
Under medeltiden hade /atinet varit kyrkans och de
lärdas språk och det blef detta i ännu högre grad vid
den nya tidens inträde omkring 1500. På 1600-talet kom
vårt folk genom trettioåriga kriget 1 närmare beröring
med det öfriga Europa och vid denna tid började det
franska språket intaga en förhärskande ställning. Under
dessa senare århundraden har därför vårt språk varit ut-
satt för latinskt och franskt inflytande. De ord vi från
dessa språk under dessa tider lånat äro dock så unga, att
de i allmänhet ännu bära en utländsk prägel. Sådana
alot sex motion; permission, kvantitet, char
Mid tav LOT, dann 508058: Vs
Vi ha äfven lånat och Jåna fortfarande från andra språk.
Så ha vi alldeles nyligen från engelskan lånat strejk,
följe foju t. (las lock ant) 0. sv «Ehn stor del. af, våra
sjötermer äro lånade från holländskan. Från italienskan
stammar piano, från finskan pojke, ja från arabiskan
kaffe, från kinesiskan te, från turkiskan pascha o. s. v.
Det är klart, att det helt och hållet beror på /vad
och huru man lånar, om det är någon vinst för språket
eller icke. Mycket är man nästan tvungen att låna, så-
som uttryck för en mängd utländska natur- och kultur-
produkter, natur- och samhällsförhållanden o. s. v. såsom
Vanilj, cacao, sherry, cyklon, karavan, karne-
val m. m. - Och en gifven vinst är det, om lånord
gifva upphof till nya bildningar, till hvilka ej någon
motsvarighet kunna frambringas af språkets egna tillgångar.
Så till exempel kunna vi nu efter mönstret af sådana
lågtyska lånord som bevisa, betala, bedröfva, bilda
af gråta begråta, af le bele, af taga betaga o.s.v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
