Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 SPRÅKET, DESS LIF OCH URSPRUNG.
T
Lånord äro således främmande utväxter på ett språk,
hvilka i vissa fall kunna småningom inväxa i detsamma och till-
föra det krafter till nya bildningar.
Då emellertid dessa främmande beståndsdelar i språket
ofta blifva oförstådda till sin bildning, om man ock kän-
ner hvad de betyda, så blifva de lätt genom analogi
sammanstälda med inhemska ord och till följd däraf om-
bildade och omtydda. Detta kan äfven hända inhemska
ord, hvilkas bildning ej längre är klar för språkkänslan.
Sådana ombildningar och omtydningar kallas folketymologter.
Stundom kunna dessa förändringar vara ganska lyc-
kade, stundom alldeles meningslösa. Såsom exempel på
det förra fallet må anföras jämna steg af det gr.
gymnastik, badsäng af det fr. bassin (läs bassäng),
såsom exempel på det senare öfvermage af det forn-
svenska oformaghi = icke förmående, d. v. s. den som
icke förmår vara sin egen man. Dessa folketymologier
användas naturligtvis mera ofta af samhällets lägre än
af dess öfre lager, men några förekomma äfven i det
mest vårdade språk. —
Vi ha härmed i största korthet antydt de hufvud-
sakligaste anledningarna till att språken förändras och de
sätt, hvarpå de förändras.
Innan vi gå vidare må till sist än en gång fram-
hållas, att i samma mån som nya ord och bildningar upp-
komma, i samma mån utdö de gamla. I vårt fornspråk
funnos en mängd ord, afledningar, böjningar 0. s. v., som
nu alldeles ersatts af andra. På en runsten från 900-
talet — ett af de älsta minnesmärken vi ha af vårt
språk — stå bland annat följande ord: fathi fathir
aft feigjan sunu, som i vårt nuvarande språk kan
återgifvas med: skref fader efter död son, d. v. s.
skref fadern till sin döde sons minne. Det forna fathi,
hvilket, om det lefde kvar i vårt språk, skulle heta fåd de,
är länge sedan utdött, och feigjan lefver visserligen
kvar i ordet feg, men har nu fått en ganska olika be-
tydelse. De öfriga orden återfinnas väl i samma betydelse
i vårt nuvarande språk, ehuru i mer eller mindre olika
former. Detta exempel må vara nog för att ytterligare
visa, huru språket förändras. Och detta är ju blott en följd
af den stora allmänna lagen för allt lefvande: oafbruten
förändring. Språkljuden och språkformerna, ordens betydelser,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
