Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemmansägareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aristokratiska typen varit förhärskande inom Mälarprovinserna, stora
delar av Väster- och Östergötland samt även stora delar av
Norrland.
Doc. Wohlin uppvisar nu, att i våra dagar den aristokratiska
typen alltmera viker tillbaka, särskilt i det hänseendet
att venerationen för jorden såsom gammal släktegendom hastigt
avtager.
Allt oftare verkställas arvskiftena på det sättet, att den arvfallna
gården försäljes, till skyld eller oskyld person, varefter de
influtna medlen fördelas; - eller, om en av arvingarna övertager
gården, så erhålla de övriga inteckningar till arvslottens fulla värde.
I åtskilliga delar av landet fortfar dock ännu den gamla
åskådningen att härska. Den vanligaste formen för jordens
övergång till nästa generation är då, att ägaren redan under
sin livstid, mot betingande för sig sj älv av »undantag», försäljer
gården, till ringa pris, till någon av de arvsberättigade,
medan de övriga arvingarna få nöja sig med att dela den ofta
oskäligt låga köpeskillingen. I äldre tider fann man sig i
detta, av omtanke om släktens ställning. Nu för tiden åter
väcker ett dylikt tillvägagångssätt allt starkare missnöje.
Många av våra meddelare framhålla, att ett stort antal av
dem, som i dylika fall känna sig förorättade, i harmen emigrera.
Att behålla de gamla gårdarna odelade, även där mycket
väl flera hushåll kunde bärga sig på hemmanet, innebär i
våra dagar ofta stora olägenheter, enär ägaren av den odelade
gården ej sällan blir ur stånd att, med nuvarande höga arbetspriser,
uppehålla ett rationellt jordbruk. De smärre gårdarna reda sig
härutinnan bättre, emedan de äro i mindre behov av lejd arbetskraft.
Också finner man såsom regel, att jordens skötsel står lågt
i landsdelar, där den s. k. aristokratiska arvskiftesprincipen
ännu är eller nyligen varit rådande; hit höra t. ex. större
delen av Mälarprovinserna samt Öst- och Västgötaslätterna,
slättbygderna i Värmland m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
