Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordvästeuropa. Sverige. Sverige i %
Åren 1876/1885 .... 13.63 dt. 13.58 dt. 100 proc.
» 1886/1895 .... 14.37 » 13.79 » 96 »
» 1896/1905 .... 15.82 » 13.45 » 85 »
Här råkar nu visserligen den senaste perioden, eller 1896/1905,
omfatta en del för Sverige synnerligen ogynnsamma år. Men även
om man för vårt land insätter siffran för 1901/1910 i stället,
eller 14.5 deciton, blir Sveriges tal endast 92 proc. av
Nordvästeuropas, vilket senare dock egentligen även borde höjas,
om det skall avse åren 1901/10. Vår ställning gentemot det övriga
germanska Europa har alltså blivit åtskilligt sämre, än den var
för en mansålder tillbaka. Också finner man här ovan, att
Nordvästeuropas tal på tjugu år ökats från 13.63 till 15.82
deciton, eller med 16 procent. Detta är ej synnerligen mycket
mindre än den ökning (22 proc.), som i Sverige krävt ett helt
århundrade.
Under dessa förhållanden torde man ingalunda kunna säga, att den
svenska jordens avkastning företer någon särskilt gynnsam utveckling
under den senaste mansåldern, trots att man koncentrerat en god del
av sin energi på denna strävan. Förklaringen ligger nog uti det förut
i Betänkandet påpekade faktum, att vid sidan av framstegen på många
håll har ett stillastående eller till och med tillbakagång ägt rum i
andra bygder, vilket senare förhållande ofta undgår uppmärksamheten.
Dessa bygders jordbrukare komma nämligen icke fram till
lantbruksmöten och kreaturspremieringar.
I detta sammanhang kunna vi ej underlåta att påpeka en liten omständighet,
som troligen är ganska belysande. Jämför man uppgifterna om jordens
avkastning pr hektar, å ena sidan sådana de möta inom jordbrukslitteraturen
i allmänhet, å andra sidan t. ex. i det Frænckelska kartverket, finner man
att talen i förra fallet ofta uppgivas betydligt högre än i det senare. Även den i Betänkandet (under avd. för Östergötlands län) anförde granskaren i Ekonomisk Tidskrift för ett par år sedan uttalar såsom sin mening, att statistikens siffror böra kanske ända till fördubblas, för att man skall komma det verkliga förhållandet på spåren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
