Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jämför man emellertid den svenska statistikens siffror med andra
västeuropeiska länders, visar sig snart att våra tal förefalla ganska
rimliga. Om vi fördubblade dem, ja till och med om vi endast ökade
dem med femtio procent, skulle vi nästan i varje hänseende överträffa
alla andra länder i världen. Detta lärer väl dock ingen sakkunnig
vilja hålla för troligt.
När man känner den utomordentliga noggrannhet, som utmärker
den nutida jordbruksstatistiken i England, Tyskland m. fl. länder,
och sedan finner, att våra svenska siffror ställa sig ganska sannolika
vid jämförelsen med dessa länders, så måste slutsatsen bliva, att om
våra tal också kunna vara i någon mån för låga – detta bestrides
ju av ingen –, så måste de dock såsom uttryck för den svenska jordens medelavkastning komma sanningen närmare än de uppskattningar,
som vanligen möta i lantbrukslitteraturen.
Förklaringen till de höga belopp, som sistnämnda uppskattningar
innehålla, kan då knappast vara någon annan, än att många av vårt
jordbruks målsmän icke äga tillräckligt omfattande kännedom om,
huru förhållandena ställa sig hos den stora mängden av Sveriges
lantbrukare. De hava tydligen, i sina föreställningar, huvudsakligen för
ögonen endast de jordbruk, som kunna räknas bland de mera framskridna.
Om så är, förvånas man också mindre över den egendomliga optimism, som
så ofta framträder beträffande det svenska jordbrukets nuvarande
utveckling – en optimism som sannolikt i väsentliga avseenden behöver korrigeras.
En ekonomisk fråga av största betydelse för våra jordbrukare, som man
med några års mellanrum talar om men där intet blir åtgjort, är de
felaktiga bärgningsmetoderna. Problemet är, såsom bekant, löst i Finland, och i viss mån även i åtskilliga delar av vårt eget land. Men
i stort sett stå våra lantbrukare ännu rådlösa inför ogynnsamt bärgningsväder,
och tiotal millioners värde förstöres under dylika år. Det är besynnerligt
att så skall få fortfara, men det finnes säkerligen icke den minsta
förhoppning om en förändring härutinnan till det bättre.
Mjölkproduktionen. Den genomsnittliga mjölkavkastningen
pr mjölkande ko i vårt land uppskattades vid mitten av 1870-talet
till vid pass 1,200 kilogram årligen. År 1905 beräknades motsvarande
siffra utgöra 1,891 kilogram, och i närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
