Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stund anses den ha hunnit till 2,000 kilogram eller kanske
något däröver. Till dessa utan tvivel för vårt land synnerligen
vackra resultat hava bidragit dels rikligare och i viss
mån rationellare utfodring, dels införandet av mjölkrikare
kreatursraser.
I fråga om utfodringen har man dock under senare tider
blivit något mera betänksam, enär det ensidigt drivna syftet
att höja mjölkavkastningen synes ha inverkat ganska menligt
på kreatursstockens hälsotillstånd. Man har kommit underfund
med, att den organiska naturen dock icke i längden låter sig
behandlas efter alldeles samma principer som den oorganiska.
Även i fråga om rasförädlingen erkänner man nu, att väsentliga
misstag blivit begångna. När detta arbete upptogs i vårt land,
började man, på äkta svenskt sätt, med att utdöma våra inhemska
raser och att söka i stor utsträckning ersätta dem med importerade nya. Betydelsen av att våra egna raser under årtusenden vunnit den rätta anpassningen till landets naturförhållanden och klimat förbisågs helt
och hållet. De nya raserna kunna, helt naturligt, ännu icke på länge
hinna till denna fulla anpassning, och även här har följden blivit
sjukdomar och andra förluster – alldeles oavsett kostnaderna för
de många helt misslyckade försöken. Först på de senare åren
har man sökt bevara och utveckla i första rummet våra gamla svenska
kostammar. Mångenstädes i vårt land består dock redan hela
nötkreatursstocken av främmande raser, vilka man ej mera kan komma
ifrån.
Nu nämnda erfarenhet tyckes för övrigt ännu långt ifrån hava helt
slagit igenom. För några år sedan började man taga sig an vår länge
så ytterligt tillbakasatta getskötsel. Första åtgärden härvid
blev: att kassera våra inhemska getter och införskriva nya raser från
Tyskland.
I fråga om kreatursskötseln i övrigt är ju känt, att den
svenska hästens beskaffenhet blivit betydligt förbättrad under
de senaste årtiondena. Även här har man dock alltför länge
försummat att utveckla de rent inhemska stammarna. I våra
dagar hava energiska försök gjorts att tillvarataga de få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
