Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De första dagarna på Kum-daria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
ett svalkande bad och sedan följa oss utmed stranden.
Jag skall längre fram berätta om ett prov på stor
rådighet han lade i dagen vid ett för en hund ganska
komplicerat tillfälle.
Emellertid hade vår första dag på den
nyuppståndna, historiska floden nått sitt slut. Jag var glad
och tacksam över att — efter Norins förtjänstfulla
rekognoscering vid vänstra stranden och Ambolts
noggranna astronomiska och geodetiska observationer —
vara den förste som kartlade bela flodloppet och med
egna ögon konstaterade att mina förutsägelser 1901
verkligen slagit in. Jag hade därför en viss känsla av
att Kum-daria var min flod både genom torrt och vått.
Det var nästan högtidligt att följa dess grumliga
vattenväg inåt denna öken, som jag för 34 år sedan varit
nog lycklig att erövra. Våra kanoter gledo över mina
egna kamelers spår i den stiglösa flodbädden. De hade
visserligen blivit utplånade av 34 vårars hårda
östanstormar, men det var dock här, just här, i denna samma
bädd som min karavan dragit fram i mars år 1900.
Varje dag skulle nu medföra sin spänning. Skulle det
lyckas att med kanoterna framtränga ända till flodens
slut? Eller skulle olyckskorparna få rätt och ett
obevekligt: här skola dina stolta böljor lägga sig — resa
sig i vår väg?
Himlen klarnar upp mot natten och de eviga
stjärnorna tindra över vårt läger. Från
köksdepartementets och roddarnas eldar stiger röken upp mot dem och
omkring oss utbreder den tysta öknen sin gåtfulla
oändlighet.
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
