Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra sista dagar vid Lop-nor och Lou-lan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN VANDRANDE SJÖN
Urumtji ställts till vårt förfogande. Sommaren var i
antågande, men ännu sjönk temperaturen — på
natten till den 24 maj till 15,9°.
På morgonen hittade Chen en 5 cm. lång skorpion
under sin bädd. Det var den första immigrant av den
sorten vi sett. Under sommaren hittade Chen väl ett
dussin av dessa vidriga kryp vid sina lägerplatser.
Dagen var strålande klar, endast i NV svävade
några lätta skyar över jorden. Det blåste svagt från
NNO och vinden svalkade ljuvligt. Den över mitt
”skrivbord” spända duken dämpade solens glöd. Då
och då kommer en broms surrande som en bomb, men
moskiterna hålla sig undan så länge brisen varar.
Vi verkställde återfärden genom samma sjöar och
kanaler som sist ända till det gamla fortet. På ömse
sidor ha vi gula strimmor av fjolårets vass, i vilka de
nya gröna stänglarna göra sig alltmera gällande.
Runtomkring utbreda sig vidsträckta vassfält. Ur dessa
dyka jardangåsarna upp med nästan vita krön och
med mörka sidor.
Alla dessa strand- och deltasjöar taga på hösten sin
tull av Kum-daria innan något vatten når ned till
Lopnor, och de erbjuda väldiga avdunstningsytor.
Strax efter kl. 1 landade vi vid fortets södra mur
för att bese dess grävda grav, vilken förvandlar halvön
till en ö — ännu efter nära 2,000 år. Endast 30 m.
av dess yttersta del i NV var torr, men hade tydligen
också varit vattenfylld förra hösten.
KI. 2 ha vi 33,8° i luften och 26,0 i sjön. Vattnet
hade sjunkit sedan vi första gången rodde denna kanal-
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
