Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genom den vilda kamelens hemland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM DEN VILDA KAMELENS HEMLAND
vatten på en halv meters djup, en aning mindre
salthaltigt än i källan. Kanske otaliga karavaner med
dyrbar last lägrat där för 2,000 år sedan. Då hade
platsen ett namn, som sedan blåst bort med öknens
vindar. Vi gåvo den, efter de båda provinserna
Suiyuan och Sinkiang, namnet Sui-Sin-bulak. Vid källan
stå kvartsitiska gneiser och hornfels samt
kvartsporfyrtuff.
Då bädden blir otydlig, gå vi upp över flacka kullar
till en liten vattendelare, 160 m. över sista lägret,
varifrån terrängen åter faller mot nordväst. Någonstädes
i denna nejd måste vi korsa min nordgående route av
1901. Men den insänkning i marken som förorsakats
av mina kamelers trampdynor, hade utplånats av
tiden. 34 år hade förflutit sedan dess och många
stormar hade svept över de ödsliga bergen. Jag
uppmanade alla de våra att ha ögonen med sig. I någon
mot vinden skyddad sänka kunde möjligen en svag
antydan till en nästan utplånad stig synas. Men vi
spanade förgäves och våra spår hade försvunnit lika
grundligt som spåret av ett skepp på havet. Även efter
mina gamla ökenskepp hade vågorna slagit
tillsammans och de rastlöst vandrande sandkornen och stoftet
hade under brusande stormars tåg dolt den förgängliga
skrift vår karavan tecknat bland kullarna. Hur föga
anade jag, där jag satt i sadeln på min vita ridhäst eller
kanske gick till fots för att hålla mig varm, att jag i
ett visst ögonblick passerade en punkt, till vilken jag,
efter 34 år och 1o månader skulle återvända och efter
en flyktig sekund åter lämna!
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
