Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - faktotum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faktotum
I. fan
verkmästare’; jfr faktur,
manufaktur
fakto’tum person som gör allt möjligt,
hjälpreda: av lat. fac gör! (till fac’ere
göra, se facit) och to’tum allt
faktum (pl. fakta) fastslaget, säkert
förhållande: av lat. fac’tum något gjort,
färdigt, verkligt, perf. part. av fac’ere
göra, se facit, faktisk
faktuT formgivning (i ett konstverk): av
ty. Faktur, fra. facture med samma bet.;
av lat. faclu’ra förfärdigande, se
faktura, manufaktur
faktlTra räkning: över ty. av ital. fattu’ra
med bl. a. samma bet.; ombildat efter
lat. factu’ra förfärdigande, tillverkning
(jfr faktur, manufaktur), till fac’ere
göra; se facit. Härtill fakturera
fakultativ frivillig, valfri: av fra.
factd-tatif, till faculté förmåga, av lat.
facuV-tas; se fakultet
fakultet avdelning av ett universitet:
av lat. facvl’tas förmåga; skicklighet;
bildn. till fac’ere göra, se facit,
fakultativ
fal till salu; som kan köpas: fsv. /a/, isl.
falr; nord. ord med släktingar bl. a. i
ty. (feil), grek. och sanskrit, av en stam
med urspr. bet. ’sälja’
fala slätt, ljunghed, skoglös mark: sv.
ord (ingår i Falun, Falköping) med
besläktade former i grek. och i slav.
språk
falang’ slagordning; skara: av fra.
pha-lange; av grek. phaVanx i djup
uppställning ordnad krigarskara
falaska vitgrå aska över slocknande
glöd: ombildn. av äldre falska (ännu
i sv. dial.), bildat på ett adj. fal blek,
färglös (isl. fglr), med släktingar i de
flesta indoeurop. språk; se falna; jfr
t. ex. grönska till grön
falk: fsv. falker, falke, isl. falki; gemens,
germ. ord av dunkelt urspr,
fal ka efter spana efter, trakta efter:
urspr, ’köpslå om ngt’; bildn. till fal;
den nutida bet. genom anslutning till
falk
falkonett’ lätt fältkanon: av ital.
fal-conetfo, diminutivum’av falco’ne
fältkanon, egentl, ’falk’
fall händelse, tillfälle (jfr olycks-, döds-,
sjukdomsfall, i fall att; nödfall): samma
ord som fatt fallande; se falla,
tillfälle
falla: fsv. isl. fatta; gemens, germ. ord
(ty. fallen, eng. fatt); jfr förfall,
mässfall, nödfall; 2 fälla
fallen lämpad, skicklig: fsv. isl. fallinn
med samma bet., perf. part. till falla i
bet. ’lämpa sig, passa’. Härtill
fallenhet
fallera fattas, slå fel: av ty. fallieren,
ital. faili’re fela; slå fel; klicka; av lat.
falVere bedraga. Härtill fallissemang’
konkurs
fallrep rep att hålla fast i, när man
utombords »faller» från skeppet ned i
båten: efter likbet. holl. valreep; på
fallrepet nära sin undergång
falna blekna, vissna: till adj. fal blek;
se falaska
fals kant: av ty. Falz med samma bet.,
grundbet. trol. ’slagen knut’. Härtill
falsa
falsarium förfalskning: jfr lat. falsa’Hus
förfalskare, bildn. till fal’sus falsk
falsett’ (mycket högt tonläge): av ital.
falsetfo, egentl, ’falsk röst’; av lat.
fal’-sus falsk
falsifika’t förfalskad vara, efterapning:
till medeltidslat. falsifica’tus förfalskad
falsk: fsv. falsker, av lågty. valsch (ty.
falsch); av lat. faVsus; eg. perf. part. av
falVere bedraga, se fallera; jfr
falsarium, falsett
famirj: av lat. famiVia med bl. a.
samma bet., urspr, skara av tjänare,
husfolk, koll.-bildn. på,fa?n’ulus tjänare, ett
ord av dunkelt ursprung. Härtill
familjär
famla: äldre sv., sv. dial. fambla; ordet,
som återfinns i da., lågty. och eng., är
möjl. ljudhärmande
famn: fsv. famn, isl. faömr; gemens,
germ. ord (ty. Faden tråd, eng. fatbom
famn), besläktat med lat. pate’re stå
öppen; jfr patent
famö’S beryktad: av fra. fameux, en
bildn. på lat. fa’ma rykte, bildn. till
verbet fa’ri tala (se fabel, fatal)
I. fan (på fjäder): av lågty. fån (jfr ty.
Fàhne) med samma bet.; jfr fana
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
