Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - i ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. I: fsv. ir, i, isl. ér; jfr motsvarande
former i västgerm. språk (ty. Ihr, eng.
ye); ombildn. efter pron. vi av en
grundform med u-vokal (got. jus), med
motsvarighet i andra indoeurop. språk; jfr
Ni, eder
2. i (adv., prep.): fsv. isl. i; gemens,
germ. ord (got. ty. eng. in), som
återfinns i de flesta indoeurop. språk (lat.
in, se 3 in-); jfr 1 in
i’bis (en storkfågel): av grek. i’bis med
samma bet., egentl, ett egyptiskt ord
ibland: se bland
icke: fsv. ække, ikke intet, icke, isl. ekki
intet; egentl, neutr. av ingen; av [ne-]
eitt-gi icke något alls
1. id (en fisk): no. id; möjl. till en rot
med bet. ’brinna, skina’
2. id flit: fsv. isl. id; ett speciellt nord.
ord trol. med grundbet. ’gående’,
besläktat med lat. i’re gå; jfr id as,
idelig, idka, idog
3. id: se idegran
ida bakvatten: se eda
idas, ids [i’ds, iss’]: fsv. idhas, no. idast;
reflexiv form av fsv. idha vara verksam;
bildn. till 2 id
ide: fsv. isl. hide, no. hide; av en
indoeurop. rot med bet. ’ligga’, sålunda med
grundbet. ’läger’; Ä-ljudet har möjl.
fallit i sammansättningar (jfr hink, dial.
ink)
idé begrepp, tanke; infall: av fra. idée;
av grek. ide’a; till verbet ide’in se,
besläktat med lat. vide’re se, sv. veta.
Härtill ideal förebildlig: av lat. idea’lis;
idea l fullkomlighetsmönster;
framtidsmål: av fra. idéal, av lat. idea’le;
idealisera; idealitet; idealis’m åsikten, att
det innersta i allt är andligt; viss
konst-riktning; idealist; ideell’ översinnlig,
upphöjd: av ty. ideell; se även
ideologi
idéassociation tankeförbindelse: efter
likbet. eng. association of ideas, ett
uttryck som först brukats av filosofen
Locke (d. 1704)
idegran (ett träd): förleden ide- är en
bildn. på det gemens, germ. ordet för
’idegran’: isl. yr, ty. Eibe, eng. yew
fdel: av lågty. idel tom; ren (ty. eitel);
möjl. med grundbet. ’glänsande’ och
besläktat med 1 id
idelig oupphörlig: fsv. idheliker; trol.
en bildn. till 2 id
identisk sammanfallande,
överensstämmande: av fra. identique, medeltidslat.
iden’ticusy bilat till lat. i’dem densamme.
Härtill identifiera likställa; säkert
igenkänna; identitet full överensstämmelse
ideografi’ bildskrift: av grek. ide’a bild
(se idé) och grafein skriva. Härtill
ideogram’ begreppstecken (t. ex.
siffrorna)
ideologi’ (en rörelses) idélära, teorier:
samma ord i ty., fra., eng.; bildn. av
grek. ide’a bild (se idé) och log’os lära.
Härtill ideolog [-lå’g] opraktisk,
spekulativ person: urspr, ’en som sysslar
med idéläror’; den föraktliga bet.
given av Napoleon; ideologisk [-lå’g-]
idiom [-å’-] språkegenhet; dialekt: av
grek. idi’oma egenhet; till id ios egen.
Härtill idiomatisk egen för ett visst
språk
idiopatisk som hänför sig till eget
välbefinnande, jag-; primär: modern bildn.
till grek. id’ios egen och path’os lidande
idiosynkrasi’ överdriven känslighet för,
motvilja mot: modera bildn. av grek.
id’ios egen (se idiom, idiot), syn med
och kra’sis blandning
idiot
o’-l svagsint människa; dumbom:
av gret. idio’tes privat man (i motsats
till statsman), okunnig person, bildat
på id’ios egen; se idiom. Härtill idioti’;
idiotisk
idiotis’m språkegenhet: ytterst av grek.
idiotismos’ med samma bet., även [-’vardagsspråk’, till idio’tes lekman, obildad
(se idiot)
idissla: fsv. edizla; spec. svealandsord
(sydsv. dröp ja), sammansatt av id- om
och om igen (jfr ida, idrott och lat.
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
