Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - kamel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kamel
kanarie-
kame l: av lat. came’lus, urspr, ett
österländskt ord (arab. gamal)
kameleont [-ån’t] (ett ödledjur): av grek.
khamaiWon med samma bet., egentl,
’jordlejon’
kame lia (en växt): namnet givet av
Linné för att hedra botanisten L.
Kamell, som 1738 hemförde växten från
Japan
ka’mera fotografiapparat: av lat. carn’era
valv; rum. Ursprungl. (fr. o. m. 1500-t.)
var carn’era obscu’ra ’mörk kammare’
namn på ett mörkt rum, vari ljus
insläpptes genom ett litet hål; bilden
uppkom på motsatta väggen. Senare
överfört på fotografisk apparat med lins.
Jfr kamarilla, kameral, kammare,
kamrat, kamrer
kamera’l hörande till statens drätsel och
förvaltning: av lat. camera’lisy bildn.
till carn’era; jfr kamera
kam’fer: av fra. camphre; över
medeltidslat. cam’phora från arab. käfür med
samma bet.
kami’n: över lat. cami’nus av grek.
kam’-inos ugn
kamlott’ (ett slags tyg): av fra.
camelot; av äldre melota, ett ord av grek.
ursprung, senare anslutet till kamel
kammarduk (detsamma som
kam-b rik): av lågty. kamerdök, bildn. till
stadsnamnet Cambrai; jfr kambrik
kammare: fsv. kamar, kammare, isl.
kamarr; av lat. cam’era; se kamarilla,
kamera
kam0mill’ (en medicinalväxt): ytterst av
grek. khama’imelon med samma bet.,
egentl.’jordäpple’ (på grund av växtens
doft)
kamouflage [-ofla’sj] maskering,
skyddsförklädnad: av fra. camouflage med
samma bet., till camoufler maskera, dölja
genom rök; under världskriget upptaget
ur parisiskt förbrytarspråk (’maskera
ansiktet’). Härtill kamouflera skyla,
dölja
1. kamp, kämpe mager, utsliten, dålig
häst: no. kamp, da. kamper; jfr no.
gamp; av ovisst ursprung
2. kamp strid: fsv. kamper (jfr isl. kapp);
av lågty. kamp (ty. Kampf), av lat.
cam’pus fält; slagfält; jfr 2 kapp, kam-
pa, kampanj, kampera, kämpa,
champinjon
kampa (campa) slå läger, tälta,
(tillfälligt) leva i tält: av likbet. eng. camp;
av lat. cam’pus mark, fält, fältläger
(t. ex. Campus Martius vid Rom); jfr
2 kamp, kampanj. Härtill kamping
(camping)
kampani’1 klocktorn: av ital.
campa-ni’le, bildn. till campa’na klocka
kampan’j fälttåg, organiserat anfall: av
fra. campagne slätt; av ital. campag’na,
av lat. campa’nia öppet, ej skogbevuxet
land, till cam’pus (se 2 kamp). Härtill
kampera vara lägrad, vistas: av fra.
camper med samma bet.
kampe’SCh- (i kampeschträd o. dyl.): av
fra. campèche; efter staden Campeche i
Mexico
kamrat: över tyskan av fra. camarade;
av spanska camara’da rumskamrater,
soldater i samma logement el. tält
(kollektivt), senare om en enskild:
’rumskamrat, vapenbroder’; bildn. till
cam’ara, av lat. carn’era (se kamera);
för betydelseutveckl. (i fra. omkr. 1600)
jfr rekryt, fruntimmer. Härtill
kamratlig; kamratskap
kamre’r (kamre’rare): ytterst av
medeltidslat. camera’Hus, bildn. till carn’era i
bet. ’skattkammare’; jfr kamera
kam’s (norrländsk) mjölpalt: sv.
dialektord (Norrl.) av okänt ursprung
kana (i uttrycket ’slå kana’): sv. ord,
trol. bildlig användn. av sv. dial. kana
spån (efter yxa, kniv, hyvel); sannolikt
samma ord som lågty. kane liten båt,
ekstock (varav ty. Kahn, fsv. kani med
samma bet.), da. kane kappsläde (även
i sydsv. dial.)) isl. no. kane träskål
kana’l: av lat. cana’lis ränna,
avloppsrör, avledn. till lat. cann’a rör; jfr
kanel, 3 kanon
kanalje: känt från o. 1650; av ital.
canagVia pack, pöbel; rackare, skojare,
egentl, ’en hop hundar’; avledn. av
ca’ne hund; av lat. can’is
kanapé vilsoffa; ett slags kaka: av fra.
canapé; av ital. canapè; av lat.
conope’-um sparlakanssäng
kana’rie- (i kanariefågel m. m.): efter
Kanarieöarna, spa. Canarias, lat. In-
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
