Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - ny ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. ny
(se neologi), lat. nov’us (se novell).
Härtill nyligen; ånyo
2. ny nymåne: fsv. isl. ny;
substanti-vering av föreg.
nyans [-ang’s, -an’s] skiftning; färgton: av
fra. nuance; ombildn. av fornfra. muance
växling; ytterst till lat. muta’re byta;
ändra. Härtill nyansera återge fina
skiftningar
nyburen (om ko) som nyss har kalvat: till
sv. dial. bära föda kalv, fsv. bæra, isl.
hera föda; gemens, germ. ord (ty.
ge-bären, eng. bear föda), samma ord som
bära; jfr också barn
nyck: av lågty. nück, nücke plötsligt
anfall, dåligt lynne; samma ord som isl.
hnykkr ryck, knyck
nyckel: fsv. lykil, nykil, isl. lykill, nykill,
bildn. till verbet isl. luka, no. luka
stänga (jfr 2 lock)
nyfiken: till fika efter
nying stockeld (i det fria): sv. dial.
nying, nyding, avledn. till fsv. nüdher
träkubb, isl. InnuÖr stock, påle
nykter: av lågty. nüchtern (ty. nüchtern),
även ’hörande till morgonen, tidig’,
trol. av lat. noctur’nus nattlig. Härtill
nykteris t, nykteris’m
nylon [-å’n]: av eng. nylon [uttalat:
naj’len] o. 1940, ett industriföretags
namn på sin produkt, av en godtyckligt
väld förled nyl- och ändelsen -ön från
t. ex. cotton bomull, rayon konstsilke;
jfr också neon, ozon, argon m. fi.
nymf (ett slags kvinnligt gudaväsen):
grek. nym’fe med samma bet., även
’giftasvuxen flicka’
nynna gnola: av da. nynne; sv. dial.
nynna, nunna, nuna, no. nuna;
ljud-härmande
nypa: äldre sv. och sv. dial. njupa, no.
nypa; besläktat med 1 noppa (sv. dial.
nuppa)
nypon: fsv. hiupon; jfr no. hjupa med
samma bet.; med n från sammansättn.
som no. stein-hjupa; gemens, germ. ord,
besläktat med hop (ur en indoeurop.
rot med bet. ’vara välvd’)
nys (i uttrycket få nys om): äldre (fä)
nysen, no. nys, nysn, isl. njosn vink om
ngt, underrättelse
nysa: fsv. niusa, isl. hnjåsa; gemens.
någ’onvart
germ. ord (ty. niesen); trol. av en
ljud-härmande rot, vilken betecknar ett
skrapande ljud (jfr gno)
nyss: fsv. nys, sv. dial. nyes;
adverbial-bildn. till ny
nys’tan: fsv. nysta, sv. dial. njästa,
njaus-ta m.- m., no. nysta; av okänd
upprinnelse
nyter: fsv. nyter, isl. nytr; i fornspråken
även med bet. ’nyttig, användbar’;
besläktat med njuta
nytta: fsv. nytta; av lågty. nütte nytta,
samma ord som fsv. isl. nyt nyttjande,
avkastning; mjölk; till njuta (se
nyttja). Härtill nyttig
nyttja: fsv. ny tia; jfr isl. nyt ja mjölka;
gemens, germ. ord (ty. nützen; lågty.
nütten); bildn. på subst. fsv. isl. nyt (se
nytta)
1. nå (interjektion): äldre nu nå;
samma ord som nu (jfr no. nå nu; nå,
ty. nun nu, nå), med å-vokalen
uppkommen i trycksvag ställning (jfr nåväl)
2. nå (verb): fsv. na, isl. na; gemens,
germ. ord (ty. nahen), bildat till
nä-nära (se nabo), ty. nahe; jfr 1 när
1. nåd förbarmande: fsv. nap, isl. nåd;
av fornlågty. ndtha vila, nåd, hjälp (ty.
Gnade); av en rot med bet. ’böja sig
ned’. Härtill nådig; verbet nåda, varav
dock endast konj. nåde må visa nåd
är i bruk (Gud nåde dig!); jfr gunås
2. nåd nitning: isl. hnod-, no. nod; till
ett verb isl. hnjoda, sv. och no. dial.
njoda nita; besläktat med nudda
någon [-ån; obet. nån’], något [-åt; obet.
någe, nåt’], pl. nå’gra [obet. nåra]: fsv.
nokon, egentl, ackusativform av nokor.
isl. ngkkurr; speciellt nord. ord; av
ur-nord. ne wait ek hwariß ’jag vet icke
vem’
någondera: till fsv. pera av dem, gen.
av pe de; jfr båda-, endera,
ingendera
någonsin: fsv. nokonsin; sammansättn.
av någon och fsv. sin gång; jfr sinom
någonstädes, -stans: se alle-, annor-,
ingenstädes
någonting: fsv. nokot ping, pl. nokor
ping; formen någon- är egentl, pl.
(’några ting’), jfr ingenting, allting
någonvart: se 1 vart
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
