Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - omvandla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omvandla
optik
omvandla: av ty. umwandeln med
samma bet., besläktat med vända
omväg: efter ty. Umweg med samma bet.
omvända: fsv. umvænda, da. omvende,
ty. umwenden; egentl, ’vända åt annat
håll, vända om’, överfört: ’ändra
sinnelag’; delvis under påverkan av likbet.
lat. conver’tere. Härtill omvändelse (i
religiös el. sedlig mening): jfr lat.
con-ver’sio med samma bet.
omvärva: fsv. umhværva omgiva,
omringa; besläktat med 2 varv
O na [o’-] isränna: sv. dial. ona vak,
upphugget hål i isen; trol. av mit. wone,
wune (ty. Wuhne) med samma bet.
onani’ självbefläckelse: efter Bibelns
berättelse om Onan [i Mos. 38)
ond." fsv. vänder, onder, isl. vdndr,
urspr. ’svår, besvärlig’; nord. ord, till en
stam, som återfinns bl. a. i isl. va
beskylla för, och vä olycka, skada; jfr
våda. Härtill ondska
ondulera [åndule’ra, ång-] göra (hår)
vågigt: av fra. onduler, bildn. till lat.
un’dula liten våg; av lat. un’da våg
onera: se onus
onkel [ång’kel] farbror el. morbror: över
ty. Onkel och fra. oncle ytterst av lat.
avun’culus morbror
onomatopoe’tisk ljudhärmande: bildn.
av grek. on’oma namn och grek. poie’in
göra; jfr poem; ano-, pseudo-,
synonym, namn
onoslig osnygg, ful: bildn. till nos (jfr
näb^big), med o- möjl. från obehaglig
o. dyl.
onsdag: fsv. opinsdagher, isl. édinsdagr
(eng. Wednesday); forngerm. övers, (med
användning av gudanamnet Odin) av
lat. di’es Mercu’rii ’Mercurius’ dag’
med samma bet. (fra. mercredi)
ontologi [åntålågi’] vetenskapen om det
varande såsom sådant: bildn. av grek.
to ön’ det varande (se sann) och grek.
log’os lära, vetenskap
onus [o’-] (pl. o’nera) pålaga, skatt o. dyl.:
av lat. ön’us börda
onyx [o’-] (en bergart): av grek. on’yx,
egentl, fingernagel
onödan (endast i uttr. i onödan): möjl.
efter lågty. van unnöden (dat. plur. av
nöd nöd). Härtill onödig (jfr nödig)
opa’k [o-] grumlig, ogenomskinlig:
ytterst av lat. opa’cus lummig, skuggig,
mörk
opa’l [o-] (ett mineral): över lat. och grek.
ytterst av sanskrit u’pala ädelsten
opasslig: efter ty. unpässlich med samma
bet.; till uttrycket vara väl till pass; se
3 pass
o pera: av likbet. ital. o’pera, förkortn. av
o’pera in mu’sica musikaliskt verk; av
lat. op’era verk, arbete; jfr operett,
opus
operera: ytterst av lat. opera’ri arbeta; till
op’us (gen. op’eris) arbete (se opus).
Härtill operation; operatö’r; operati v
operett’ (ett slags komisk opera): av fra.
operette; av ital. operetfa med samma
bet., diminutiv av opera
opinion [åpinio’n] allmän mening: av lat.
opi’nio mening, tro; förmodan
0’pium torkad mjölksaft av vallmo:
av lat. op’ium; av grek. op’ion
mjölksaft, vallmosaft. Härtill opia’t
oposs’um (ett pungdjur): enl. uppgift
ett indianord, trol. från Mexiko eller s.
Nord-Amerika
Opphämta (ett slags sydsv.
allmogevävnad): till verbet hämta upp;
mönster-solvens käppar lyfts upp i viss ordning,
så att önskade mönster bildas
opponera göra invändningar: av lat.
oppo’nere, egentl, ’ställa emot’ (jfr
opposition, ponera). Härtill
opponent
opportu n läglig för tillfället: av lat.
opportu’nus läglig, bekväm, lämplig.
Härtill opportunist; opportunist
opposition [-sjo’n] motstånd, motsägelse,
motparti: av lat. opposifio motsättning,
till oppo’nere invända (se opponera).
Härtill oppositionell’ moiståndslysten
opprådd dial. (Värmland) förlägen,
råd-lös, hjälplös: no. opprådd med samma
bet., till rå på (äldre radha opp a)
övervinna, betvinga
op’tativ (verbets önskeform): av lat.
(mo’dus) optati’vus; till opta’tus önskad
(se optera)
optera [åpte’ra] välja; efter eget val
ansluta sig till viss stat: av lat. opta’re
välja, utse; se option, adoptera
opti’k läran om ljuset: ytterst av grek.
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
