Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stigmatisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stigmatisera
sto
stigmatisera (genom suggestion)
framkalla Kristi sår på sin egen kropp: bildn.
till grek. stig’ma märke, punkt, stick (se
3 sticka). Härtill stigmatisation
stil: fsv. stil skrivstift, griffel, isl. still;
över ty. av lat. stiVus stake, stängel;
skrivstift, griffel; författarskap,
skrivsätt (jfr stilett, stilisera). Härtill
stilig
stilett’ dolk med fin klinga: över ty. och
fra. av ital. stiletfo dolk; ritstift, bildn.
till lat. stiVus; se stil
stilisera ge form åt, avfatta; förenkla:
över tyskan av ital. stilizza’re med
samma bet. (till stil). Härtill stilist
skriftställare; språkkonstnär: ty. nybildn.;
stilistisk som hör till stilen (till
stilistiken); stilistisk stilforskning: ty. nybildn.
1. Stilla (verb): fsv. isl. no. stilla (sv.
dial. särskilt ’fodra kreatur’); gemens,
germ. ord (ty. stillen, eng. still), trol.
besläktat med ställa
2. Stilla (adv., adj.): fsv. stilla, da. stille;
trol. lån av lågty. stille med samma bet.;
även som adj. (ty. eng. still); till 1
stilla
Stillbild (teckning, fotografi o. dyl., i
motsats till film och TV): nybildning
efter likbet. eng. still
Still eben (målning, som framställer
livlösa föremål): ty. Stilleben,
sammansättn. av still orörlig (se 2 stilla) och
Leben liv; jfr fra. nature morte, egentl,
’död natur’
Stiltje vindstilla: ord lånat från holl.,
bildn. till holl. stil lugn, stilla (se 2
stilla), med samma ändelse som i
kultje
stilton [stirtån] (en engelsk ost) efter
staden Stilton i sö. England
Stim’ oväsen, buller; fiskstim: fsv. no.
stim, isl. stim; gemens, germ. ord med
grundbet. ’sammanträngd hop’
sti’mulus eggelse: av lat. stim’ulus udd,
pigg» tagg’, besläktat med stiVus (se
stil). Härtill stimulera egga, sporra,
pigga upp: av lat. stimula’re sticka,
driva på; egga, reta; stimulation;
stimulans [-ang’s, -an’s] eggelse;
stimu-lantier el. stimulantia (plur.) retmedel:
av lat. pres. part. stim’ulans (plur.
stimulan’tia)
Stinga: fsv. isl. no. stinga; gemens,
germ.-ord (eng. sting), till en indoeurop. rot
med bet. ’sticka; spetsig’; jfr 1 sticka,
styng, stång. Härtill sting; stingslig
Stinka lukta illa: da. stinke; av lågty.
stinken med samma bet. (ty. stinken);
gemens, germ. ord (fsv. stiunka studsa,
fara hit och dit, isl. støkkva hoppa,
skvätta, se stänka); jfr stank
Stinn: fsv. stinder, isl. stinnr, no. stinn;
gemens, germ. ord av omstritt ursprung
stins: förkortn. (ursprungl. i
järnvägarnas telegramspråk) av stationsinspektor
(st.ins.)
Stinta flicka: nords v. dialektord,
möjligen besläktat med fsv. stunter kort,
liten, no. stutt (se sparkstötting)
Sti’pel (vanl. plur. stipler) litet blad
invid bladfäste: av lat. stip’ula halm;
strå
Stipen’dium penningunderstöd:
ursprungl. lat. ord med bet. ’sold;
krigstjänst; skatt’. Härtill stipendiat
innehavare av stipendium
stipulera bestämma: av lat. stipula’re,
stipula’ri taga löfte av ngn, betinga sig.
låta ngn förbinda sig till. Härtill
stipu-lation
Stirra: da. stirre; jfr fsv. stira, isl. stira
(no. stira), stira, ty. stieren; trol. en
ljudmålande bildn. och därför med
oregelbundet växlande former; jfr
starr-bliga
Stjäla: fsv. stiæla, isl. no. stela; gemens,
germ. ord (ty. stehlen, eng. steal), av
dunkelt ursprung; jfr stöld, förstulen
Stjälk: fsv. stiælker; av omstritt ursprung
Stjälpa: dels fsv. stiælpa (imperf. stalp)
stjälpas, falla (inträns.), dels fsv. stiælpa
(stiælpte) stjälpa, kasta omkull (träns.);
trol. besläktat med ty. stolpern snava
och med stalp, stolpe
Stjärna: fsv. stiærna, isl. stjarna, no.
stjerna; gemens, germ. ord (ty. Stern, eng.
star), besläktat bl. a. med lat. stélVa
och grek. aster’ stjärna (jfr astronom)
Stjärt: fsv. stiærter, isl. stertr, no. stert,
stjärt; gemens, germ. ord (ty. Sterz,
eng. start), till en indoeurop. rot med
bet. ’vara styv’
Sto: fsv. isl. stod, no. stod; i fornspråken
’flock av ston; hästflock’; gemens, germ.
436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
