Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock ej här granit, utan upprättstående, ej försteningsförande
skifferlager, rika på kristaller af svafvelkis. På ytterudden
genomkorsades skifferlagren af mäktiga qvartsgångar. Af
fa-nerogamer kunde dr Kjellman här endast upptäcka 24 arter,
de flesta utmärkta genom en synnerlig benägenhet att bilda
täta, halfklotformiga tufvor. Afven lafvegetationen var enligt
dr Almqvist enformig, ehuru yppigt utvecklad. Det såg nästan
ut, som om Tscheljuskin-halföns växter härifrån försökt vandra
vidare mot norr, men då de mött hafvet stannat på den allra
yttersta udden. Här fann man nämligen på ett mycket litet
område nästan alla de växter, såväl fanerogamer som
kryptogamer, som landet hade att bjuda på, och många af dem sökte
man förgäfves längre upp på slätten.
Djurlifvet på land täflade med det högre växtlifvet i
fattigdom. Af foglar syntes endast en mängd simsnäppor, några
Tringa-arter, en lom, en ytterst talrik skock taflackor (Anser
bernicla), några få ejdrar och lemningar efter en fjälluggla. I
det utanför liggande hafvet, som nu på en eller annan
kring-drifvande isbit när var isfritt, sågs en enda hvalross, tvänne
stim belugor (Delphinapterus leucas) och några få småsälar
(Phoca hispida) — äfven det var här tydligen ytterst fattigt på
varmblodiga djur. Deremot upphämtade skrapan från hafvets
botten åtskilliga större alger (Laminaria Agardhi m. fl.) och
en mängd lägre djur, hvaribland mycket stora exemplar af
Idothea entomon, en isopodart som äfven förekommer i
Östersjön och våra större insjöar, och som anses utgöra ett bevis
derför, att dessa under istiden sammanhängt med Ishafvet.
Algskörden var så till vida af intresse, som den lemnade ett
ytterligare bevis på oriktigheten af den åsigt, som länge varit
rådande, att det Sibiriska Ishafvet helt och hållet skulle sakna
högre alger.
Under segling mellan Kap Tscheljuskin och
Olonek den 21—26 augusti 1878.
Då Vega den 20 augusti middagstiden lättade ankar, var
hafvet i det närmaste granskapet af Asiens nordudde så isfritt,
att jag hoppades, det vi skulle hafva öppet vatten ej allenast
längs kusten, som ett stycke på andra sidan om Kap
Tscheljuskin drager sig mot söder, utan äfven rätt öster ut ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
