- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Första bandet /
144

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från vester kan Matotschkin-sundet anlöpas tidigare på
våren än de båda sydligare sunden, men i mellersta delen af
Matotschkin, som är ytterst smalt, lossnar den fasta isen icke
före medlet af juli, och äfven vid denna tid är vägen vidare
tvärs öfver till Jenisej oftast spärrad af ogenomträngliga
drif-ismassor, som först mot hösten bortsmälta eller skingras. En
isfri ränna tyckes deremot tidigt bildas längs ostkusten af
Novaja Semlja söder ut till Waigatsch-ön och fasta landet.
Min af ett härligt väder gynnade resa i denna kanal med
Ymer den 5 och 6 augusti 1876 är en bland de angenämaste
färder jag haft i Ishafvet.

Enligt fångstmännens utsago bildar sig stundom i juli
månad till följd af olika ström sättningar en rening i isen norr
om Matotschkin-sundet tvärs öfver hela Kara-hafvet. Om hösten
möter man föga is mellan Matotschkin och Jenisej.

A ömse sidor om Kariska porten sägas flere goda
ankarplatser förekomma, Deras läge och beskaffenhet känner jag
dock icke. I Jugor schar ankra fartygen vid samojedbyn
Cha-barova, belägen strax söder om det vestra inloppet till sundet.
Matotschkin-sundets bästa hamnar träffas i Bjeluscha- och
Gubin-bay, tvänne midt emot hvarandra belägna vikar nära
östra mynningen. Äfven vid vestra inloppet kunna fartyg
ankra, nämligen ett stycke från mynningen vid sundets norra
strand. Matotschkin-sundet är smalt och djupt samt omgifvet
af höga berg. Endast vid mynningen af floderna Schumilicha
och Tschirakina finnas sandgrund temligen långt från stranden.
Många klippgrund finnas vid vestra inloppet. Dessa äro
utsatta på kartorna, hvilka hufvudsakligast grunda sig på
Pach-tussows mätningar 1834—35 och äro ganska goda, dock med
det undantag, att de breda elfmynningarne vid Schumilicha
och Tschirakina icke äro hafsvikar, såsom på kartorna antydes,
utan sandgrund, hvilka vid lågt vatten till stor del ligga torra.
Kariska porten skall vara förorenad af klippgrund. I Jugor
schar skjuta några sandgrund temligen långt ut, hvilka dock
med kännedom om farvattnet eller med nödig försigtighet böra
kunna undvikas. Samtliga de ankarplatser, jag här omnämnt,
besväras af isstycken, hvilka drifvas af och an af den med
tidvattnet vexlande strömmen. Tidvattnet är föga betydligt,
men åstadkommer häftiga strömmar i dessa smala kanaler
mellan tvänne stora haf.

Öfverallt, der man ankrar, lemna snöbäckarne om
som-marn riklig tillgång på ypperligt färskvatten. De utsina dock
om hösten, med undantag af elfven vid Chabarova, Ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/1/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free