Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättre tillfälle till vattenhämtning lemna de sötvattensamlingar,
som om sommarn bilda sig på grundisar och större
drifis-stycken. På många ställen är för öfrigt Kara-hafvets vatten
på ytan så föga salt, att det omedelbart kan användas
åtminstone till matlagning.
o o
De förhållanden, jag i det föregående anfört, betinga de
regler, som böra följas vid sjöfärder mellan Ob eller Jenisej
och Atlantiska verldshafvet:
l:o. Seglationstiden börjar i slutet af juli och fortgår till
slutet äf september;
2:o. Ända till slutet af augusti böra fartygen segla in i
Kara-hafvet och utgå ifrån detsamma genom Jugor schar eller
Kariska porten. Senare på året är den raka vägen genom
Matotschkin-sundet att föredraga;
3:o. Vägen tages isynnerhet under början af
seglationstiden längs Kara-hafvets sydkust1 till kap Vengan eller i
nödfall kap Bjeluschi och derifrån vidare längs vestkusten af
Jalmal mot norden. När Malygin-sundet blifvit fullständigt
kartlagdt och uppmätt, torde vägen genom detsamma vara att
föredraga framför den längre omvägen kring Hvitön, men tills
vidare bör helst den senare vägen väljas;
4:o. Några hastiga förändringar i hafsdjupet äro icke
kända, och med nödig försigtighet kan derför ett fartyg framgå
äfven på ganska grundt vatten nära land. Dock bör man
undvika att allt för mycket närma sig till Hvitöns vest- och
nordkust, emedan hafvet här är ännu grundare än i andra
delar af Kara-hafvet och en svår sjö här lätt uppstår för
nordliga vindar;
5:o. För de fartyg, hvilka af en eller annan anledning
löpt in i Kara-hafvet genom Matotschkin-sundet, men, såsom
under början af seglationstiden antagligt är, icke kunnat
segla rakt öfver hafvet till -Jenisej, är det rådligast att fort-
1 Mången torde visserligen befara, att en seglats i en endast några
tiotal kilometer bred kustränna- är förenad med allt för stora svårigheter,
ilen erfarenheten har visat, att detta ingalunda är förhållandet, utan att
tvärtom färden längs kusten, till följd af den lugna väderlek, som oin
sommarn vanligen råder i detta haf, och hafvets jämngrunda beskaffenhet, som
medger ett fartyg att i nödfall söka skydd bakom någon större grundis, icke
är förenad med någon fara. Tvärtom får man här vanligen göra bekantskap
med den högnordiska naturen från dess mest angenäma sida, och äfven en
ringa ångkraft är här tillräcklig att föra fartyget hastigt fram öfver den
nästan ständigt spegelklara hafsytan. En större svårighet medföra de svåra
dimmor, hvilka ofta råda härstädes, och som isynnerhet blifva oangenäma då
det gäller att från öster angöra de, smala Jusor- och Matotschkin-sunden.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
