Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid för detta ändamål något ris. Detta gjordes t. o. m. då de
eljest icke hadé gjort upp eld och åto kall mat.»
Bland de mera bofasta kusttschuktseherna, som resa utan
familj och tält, har jag icke observerat något dylikt. De från
Pitlekay under vintern bortflyttade kusttschuktseherna dödade
visserligen innan de foro några af sina hundar. Men om detta
var ett offer eller endast förorsakades af brist på föda vet jag
icke. Dock är det förra sannolikare. I sådant fall skulle de
hafva för sed att offra hvar gång de byta om boningsplats.
v. Maydell berättar om ännu andra offer: »Då vi anlände
till hafvet, bringades igen ett ansenligt antal offer. Så snart
alla läger voro uppslagna, hämtades renhjordarne, och hvarje
tschuktsch utvalde några af de bästa korrenarna, allt efter
för-mögenhetsvilkor: om jag icke missminner mig, offrade Amrayrgin
(höfdingen) 8 renar. Vanligtvis leddes renen fram, och ägaren
stack den i bröstet med en knif.» 1
•Jag har redan ofvan nämnt några ord om en vargskalles
användning som ett slags amulett. Den vanligaste amulett, som
man ser de flesta tschuktscher bära vid en rem på halsen, är en
liten träklyka om 4—5 centimeters längd. En mängd små
ben-sniderier, som tschuktscherna hafva, och som föreställa menniskor,
sälar, fåglar m. m., äro sannolikt äfven något slags amuletter.
En högst anmärkningsvärd omständighet är, att
tschuk-tschiska ordet kamak = gud tydligen har samma stam som det
japanska ordet kami och ainofolkets (kurilernas) karnoi, hvilka ord
äfven betyda gucl. Uti den med tschuktschiskan mycket nära
beslägtade korjakiskan, som talas af de söder om tschuktscherna
boende korjakerna, hvilkas område sträcker sig långt in i
Kam-tschatka, är troligtvis ordet för begreppet gud detsamma som i
tschuktschiskan. 2 Vi skulle således hafva hos nästan hela den
serie af olika folkslag, som bebo Stillaliafs-kusten från och med
Japan till Berings sund och tala olika språk, samma ord för
detta begrepp. Huru kamtschadalerna (Itelmen) kalla sina gudar
eller andar, vet jag ej.
Uti tschuktschiskan återfinna vi kamak uti ordet kamakatan,
vara sjuk. Troligtvis är orsaken till förvandtskapen mellan dessa
ord att söka uti den hos många folk gängse tron, att sjukdomar
förorsakas af onda andar, som taga säte uti den sjukes kropp.
Måhända är ordet kamaereten, mammutbete, äfven beslägtadt med
1 Sibiriska afdelningens af Kyska Geogr. Sällsk. Isvestija. T. II. K. 1
och 2 pag. 68.
’ Jag har för tillfället ingen korjakisk ordlista till hands, hvarigenom
jag skulle kunna öfvertyga mig om, huruvida så verkligen är förhållandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
