Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växten i vårdrägt. Fig. 3. Jfr Aresch. Alg. Scand. exsicc.
Ser. 1, N:o 54. Från de öfvervintrade delarna utbildas under
våren än spridda än något gyttrade grensystem, hvilka
utbilda sporocarpier och tetrasporangier. Dessa äro upprepadt
greniga med corymbös utveckling och nå en betydligare
storlek hos denna art än hos föregående, innan spormognaden
inträder. Antheridier känner jag icke hos denna art.
Exemplar med mogna sporocarpier har jag tagit i maj, med mogna
tetrasporer i april.
Bålens bygnad. Figurerna 4 och 5, båda afbildande snitt
af bålens nedre del, visa, att utanför sifonerna vidtar ett
mäktigt lager storcelligt parenkym, uttill skarpt afsatt mot ett
småcelligt också mäktigt väfnadslager, hvilket utan gräns
öf-vergår i kortikallagret. Alla cellväggar äro tjocka. Det
stor-celliga parenkymet är endokromlöst eller endokromfattigt, det
småcelliga endokromrikt.
Det är tydligt, att af dessa båda arter Rh. virgata icke har
något att göra med Rh. lycopodioides. Deremot visar Rh.
sub-fusca så stor likhet med vissa former af denna art, särskildt
f. typica laxa, att <1 et kan ifrågasättas, om de i sjelfva
verket äro specifikt skilda. Båda hafva mycket ofta blifvit
förblandade. All den s. k. Rh. subfusca, Kleen hemförde från
Nordlanden och jag varit i tillfälle att se, tillhör otvifvelaktigt
former af Rh. lycopodioides och den växt från Spetsbergens kuster,
som jag anfört under namn Rh. sitbfusca, måste jag nu
erkänna vara en form af Rh. lycopodioides. Dylika exempel
skulle kunna anföras många. Man kunde derför vara benägen
att, såsom G o bi gjort, sammanföra dessa båda Rhodomelor och
antaga Rh. subfusca såsom en sydlig form af den andra.
An-märkningsvärdt är emellertid, att båda formerna fullt
karakteristiska förekomma vid Englands kuster och att Rhodomela
O
subfusca vid Sveriges kust, den må växa på hvilka lokaler som*
helst, nära vattenytan eller på djupt vatten, är sig konstant
lik och framför allt aldrig någonsin här uppträder under
någon tätgrenig compacta- eller densa-form, under det deremot Rh.
lycopodioides vid Norges kust, då den växer så att den blottas vid
ebb, regelbundet visar sig under formen typica a compacta,
deremot i andra fall gerna antar utseendet af f. typica ft laxa,
hvilket sålunda visar, att dessa båda arter eller former variera på
olika sätt. Vidare anser jag mig böra framhålla en olikhet
emellan dem, som, sä. vidt mina undersökningar räcka, visat
sig genomgående och konstant, den, nämligen, att Rh.
lycopodioides, den må förekomma under hvilken af sina många, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
