Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 40. Automatstål - 41. Fjäderstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ståltyper och användningsområden
där bly är det verksamma legeringsämnet. Man har funnit, att en
blyhalt av storleksordningen 0,2% avsevärt förbättrar
bearbetnings-egenskaperna utan att i övrigt nämnvärt påverka stålets egenskaper.
De erfarenheter man hittills vunnit under den korta tid, som de
bly-legerade automatstålen funnits i marknaden, peka mot en alltmera
ökad användning av denna ståltyp.
Hur hållfasthetsvärdena för några vanliga automatstålsanalyser
variera med kolhalt och behandlingsform framgår av tabell 39.
Tabell 39. Hållfasthetens beroende av kolhalt och behandling
för automatstål.
Ungefärlig analys [-Behandlingsform-] {+Behandlings- form+} Ungefärliga hållfasthetsvärden i klenare dimensioner
C Si Mn P S Sträckgr. kg/mm2 Brottgr. kg/mm2 Förlängn. 7,-N % [-Kontrak-tion-] {+Kontrak- tion+} %
0,15 0,30 0,90 0,050 0,150 i Obehandlat 35 45 25 50
1 Normaliserat 35 45 30 55
1 Kalldraget — 55 15 50
0,2 0 0,30 0,90 0,0 50 0,15 | Obehandlat 35 50 25 50
Normaliserat 35 50 30 55
1 Kalldraget 60 10 45
0,4 0 0,30 0,90 0,050 0,150 | Obehandlat 40 65 20 35
1 Normaliserat 40 65 20 40
1 Kalldraget — 70 10 40
0,60 0,30 0,90 0,050 0,150 (Obehandlat 45 75 15 25
1 Normalisera! 45 75 15 25
| Kalldraget — 80 5 30
41. Fjäderstål.
Ett fjäderstål måste tåla att utsättas dels för en viss
grundbelastning, dels utöver denna för upprepade växlande påkänningar, varvid
kräves, att fjädern efter varje avlastning går tillbaka till sitt
utgångsläge. På materialet måste man därför ställa fordringar på såväl hög
utmattningshållfasthet som hög elasticitetsgräns, den senare i
praktiken vanligen definierad i form av fordringar på hög sträckgräns.
Höjning av utmattningsgränsen genom hög ytfinish användes
exempelvis för ventilfjädrar till förbränningsmotorer men kan av
kostnadsskäl ej komma ifråga för bladfjädrar till bilar, järnvägsvagnar m. m.
Fjäderstål för så vitt skilda ändamål som bilfjädrar, ventilfjädrar,
urfjädrar m. fl. representera givetvis växlande ståltyper, som framgår
107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
