Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 41. Fjäderstål - 42. Magnetstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
av tabell 40. I allmänhet användas fjäderstålen i seghärdat tillstånd
men med relativt låg anlöpningstemperatur, då man eftersträvar hög
brottgräns och sträckgräns.
Tabell 40. Sammanställning av några vanligare fjäderstålstyper.
Ungefärlig analys [-Behandlingsform Sträck-gr.-] {+Behand- lings- form Sträck- gr.+} kg/mm2 c:a [-Brott-gr.-] {+Brott- gr.+} kg/mm2 c:a Användningsområde
C Si Mn Cr V
0,85 0,60 0,90 — — Obehandlat 100 120 Enklare vagnsfjädrar
0,55 1,50 0,60 — — Seghärdat 120 130 1 Fjädrar för bilar, järnvägs- 1 | vagnar m. m.
0,60 0,90 0,50 1,00 — Seghärdat 135 150 1 Spiral-, torsions- och
blad-| fjädrar för högre fordringar
0,50 0,30 0,7 5 1,00 0,2 0 Seghärdat 140 150
0,70 0,20 0,60 — — Kalldraget — 160 Ventilfjädrar
1,00 0,20 0,40 — — Kallvalsat — 200 Urfjädrar
42. Magnetstål.
Stålen för magnetiska ändamål tillhöra två från varandra helt skilda
grupper, nämligen dels stål för permanenta magneter, där man
fordrar högsta koercitivkraft, dels mjukmagnetiska stål, av vilka man
kräver lägsta möjliga koercitivkraft (s. k. antimagnetiska eller
rema-nensfria stål).
Stål för permanenta magneter.
För permanenta magneter eftersträvar man ett material, som i
högsta möjliga grad kan upptaga och kvarhålla magnetismen, d. v. s. man
fordrar god remanens och hög koercitivkraft. I viss mån visa alla
härdbara stål sådana egenskaper, men de kunna förbättras högst
avsevärt med stigande halter av olika legeringsämnen, såsom krom,
volfram, molybden, kobolt och aluminium, samt genom speciella
härd-ningsförfaranden.
Vid bedömning av permanentmagnetiskt material använder man sig
ofta endast av ett värde på produkten remanens (Gauss) X
koercitivkraft (Örsted), som benämnes (BH)max. Magnetstålens utveckling
återspeglas av hur allt högre värden på (BH)max uppnåtts. Från
sekelskiftets olegerade stål med c:a 200 000 gauss X örsted nåddes via
krom- och volframstål den första anmärkningsvärda epoken på
1920-talet med koboltstål, som presterade c:a 1 000 000 gauss X örsted. De
dittills utnyttjade stålen hade alla baserats på användning i härdat
skick efter härdning i vatten eller olja, varvid de magnetiska
egen
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>