Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Lagermetaller - 83. Allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagermetaller
bearbetning av lagerytorna med diamantverktyg ger förutom större
måttnoggrannhet även en jämnare yta med bättre glidegenskaper.
Redan vid inkörningen av ett lager kan man på grund av
temperatur-stegringen sluta sig till, hur det kommer att fungera i drift.
Driftförhållanden.
Av minst lika stor betydelse som lagrets konstruktion och tekniska
egenskaper äro driftförhållandena. Dessa förete en oerhört stor
variation i specifikt lagertryck, hastighet, jämnhet i belastningen,
olikartad påkänning, smörjning och skötsel. Vid normal drift kan man
skilja på två olika slags lager, nämligen sådana, som arbeta med en
obruten oljefilm mellan lagermetallen och axeln, och sådana, där
oljan endast delvis täcker lagerytan. Vid igångsättning och stoppning
är alltid det senare förhållandet rådande.
När oljefilmen är obruten blir den bestämmande för
lageregenskaperna. Friktionen sjunker med stigande temperatur och belastning
samt med minskad hastighet, emedan oljan då blir mera lättflytande
och filmen tunnare. Oljefihnslager måste ha spelrum mellan lager och
tapp. Ju mindre detta är, desto större bärkraft har lagret. Undre
gränsen för spelrummets storlek bestämmes av möjligheterna att tillverka
jämna och släta ytor med tillräcklig måttnoggrannhet. Vid
oljefilms-lager är det felaktigt att utforma spår för oljan i lagerytan. Dylika
spår orsaka ofta, att filmen brister.
Vid låga hastigheter blir oljefilmen icke helt utbildad, och lagret
kommer att arbeta med blandad friktion. Under sådana förhållanden
kommer lagermetallens glidegenskaper att spela en mycket stor roll,
och lagren förses ofta med smörjspår i mitten.
Val av lagermetall.
Vid bedömandet av en lagermetall kan man genom att ta hänsyn till
metallens egenskaper i viss mån få en uppfattning om dess lämplighet.
Av den kemiska sammansättningen kan man ungefär sluta sig till de
mekaniska egenskaperna och delvis till strukturen. De övriga
egenskaperna kan man lättast bedöma med ledning av lagermetallens
hårdhet och flytgräns. Tillförlitliga värden på slagutmattningen, baserade på
en enhetlig provningsmetod, stå tyvärr icke till buds. Däremot finnas
ibland tillgång till tid-temperaturkurvor upptagna vid varierande
specifik lagerbelastning och varierande hastigheter. Dylika kurvor äro till
god ledning vid val mellan olika lagermetaller.
209
14 — Verkstadsboken I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
