Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enkla maskinelement - Axlar, lager, kopplingar, remmar m. m., av Olof Lodén - 223. Stållinor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enkla maskinelement
m/sek. Förhållandet mellan linskivans och lintrådens diametrar bör
helst vara > 1 500 och avståndet mellan linskivorna minst 25 och
helst 50 till 100 m.
Böjligt tågvirke utgöres vanligen av 6-partiga linor med hampa e. d.
i varje part och i linans kärnsnöre. Linorna bli därigenom mycket
böjliga och användas på fartyg men även till mindre kranar, hissar m. m
Linslitage.
Efter längre eller kortare driftstid börja trådbrott att uppträda på
en lina. Brotten tilltaga i antal, och när ett visst antal uppnåtts, måste
linan bytas. Livslängden vid kran- och hisslinor varierar avsevärt och
beror av ett flertal faktorer, såsom drag- och böjningspåkänningar,
dessas storleksförhållande till varandra, antal böjningar, linans
konstruktion och slagning, trådmaterialet m. m. Huru dessa olika faktorer
inverka på livslängden är föga utforskat, men erfarenheten från prov
och utförda anläggningar ger dock vissa hållpunkter betr, val av
lämplig lina för olika driftsförhållanden. Lyftkrans-, hiss- och
lintillverkare kunna därför vanligen lämna uppgift å lämplig lintyp.
När antalet synliga trådbrott per meter lina överstiger 30 °/o av
antalet trådar i linan, bör denna i regel bytas. Denna regel gäller
närmast för hisslinor men är tillämplig även för andra fall. Enligt
finska föreskrifter skola hisslinor bytas, när antalet synliga
trådbrott per meter överstiger - l. där i är totala antalet trådar i linan och
d
d linans diameter i mm.
Linlås.
Linlås användes för fastsättning av den fria änden av en stållina.
Fig. 357 visar fastsättning med linklämmor (backlås) och linkaus.
Klämmorna skola vara kraftigt utförda, avpassade för lindimensionen
samt så formade, att god klämverkan erhålles utan att linan skadas.
Minst två klämmor skola användas till varje lina. Fig. 358 visar killås
av vanlig typ. En god linfastsättning erhålles genom att gjuta fast
linan i en konisk hylsa enl. fig. 359. Linans parter frigöras från
varandra och rengöras väl med filkrats e. d., hampkärnan avskäres,
varefter varje part böjes inåt, så att ändarna komma tätt intill varandra
i mitten. Partknippet drages ned i konhylsan och gjutes fast med
lämplig metall, såsom hårdbly, t. ex. bly med tillsats av antimon (3
delar bly och en del antimon). En annan utprovad legering, som givit
642
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
