Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vår kroppsbyggnad - 3. Vårt lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET. 23
densamma. Desamma 200 benen i samma ordning och sammansättning bilda
vårt inre skelett. Samma 300 muskler åstadkommer våra rörelser: samma hår
betäcker vår hud; samma grupper af ganglieceller sammansätta vår hjärnas
underbara byggnad. Samma fyr-rummiga hjärta är vårt blodomlopps centrala
pumpverk; samma 32 tänder bilda i samma anordning vår tandbyggnad. Samma
spottkörtlar, lefver- och tarmkörtlar ombesörja vår matsmältning, samma
fortplantningsorgan möjliggöra vår släkts bevarande.
Visserligen finna vi vid noggrannare jämförelse vissa obetydliga olikheter
med afseende på storlek och form hos de flesta af människornas och
människoapornas organ. Men samma eller liknande olikheter upptäcka vi också genom
noggrann jämförelse mellan de högre och lägre människoraserna, ja t. o. m. vid
en exakt jämförelse mellan enskilda individer af vår egna ras. Vi kunna icke
finna två personer som noggrannt hafva samma storlek och form hos näsan,
öron, ögon o. s. v. Man behöfver endast i ett större sällskap med
uppmärksamhet jämföra dessa enskilda delar af människoansiktet hos olika personer för
att öfvertyga sig om deras förvånansvärdt mångfaldiga gestaltning och om
specieformens vidtgående föränderlighet. Ofta äro ju t. o. m. som bekant syskon af
så olika kroppsbyggnad att deras härstamning från samma föräldrar knappt synes
trolig. Alla dessa individuella olikheter bidraga emellertid icke att förringa
betydelsen af den grnndläggande likheten i kroppsbyggnaden ty de betingas endast
genom obetydliga olikheter hos de enskilda delarnes tillväxt.
TREDJE KAPITLET.
Vårt lif.
Monistiska studier öfver mänsklig och jämförande fysiologi.
Öfverensstämmelse mellan människans och däggdjurens lifsfunktioner.
Innehåll: Fysiologins utveckling under forntiden och medeltiden. Experiment och vivisektion.
Upptäckandet af blodomloppet genom Harvey. Lifskraft (vitalism) Haller. Teleologisk och vitalistisk
uppfattning af lifvet. Mekanistiska och monistiska bedömanden af de fysiologiska processerna. Det
18. århundradets jämförande fysiologi. Johannes Müller. Cellular-fysiologi: Max Verworn.
Cellularpathologi: Virchow. Däggdjurs-fysiologi. Ofverensstämmelse i lifsverksamheten hos människor och apor.
Vår kännedom om det mänskliga lifvet har först under det 19:de århundradet
höjt sig till rangen af en själfständig, verklig vetenskap och först under detsamma
har den utvecklat sig till en af de främsta, intressantaste och viktigaste
vetenskapsgrenar. Denna »läran om lifsverksamheten», Jysiologin, har visserligen tidigt
för läkekonsten gjort sig kännbar som en önskvärd, ja nödvändig betingelse för
framgångsrik läkareverksamnet, i nära samband med anatomin, läran om
kroppsbyggnaden. Men den kunde först mycket senare och långsammare än denna
blifva grundligt utforskad emedan den stött på mycket större svårigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
