Note:
Translator Edv. Schäffer is or might still be alive.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Gud och världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTONDE KAPITLET.
Gud och världen.
Monistiska studier öfver teism och panteism. De tre stora
mediterranreligionernas antropistiska monoteism. Extramundan och
intramundan gud.
Innehåll: Föreställning om gud i allmänhet. Motsats mellan gud och värld, mellan
öfvernaturligt och natur. Teism och panteism. Teismens hufvudformer. Polyteismen (mångguderi).
Triploteism (treguderi). Amfiteism (tvåguderi). Monoteism (enguderi). Religionernas statistik.
Naturalistisk monoteism. Solarism (solkult). Antropistisk monoteism. De tre stora medelhafsreligionerna.
Mosaism (Jehovah). Kristendom (trinitet). Madonna- och helgonkult. Papistisk polyteism. Isltam.
Mixoteism (blandad gudsdyrkan). Teismens väsen. Extramundan och antropomorf gud. Gasformigt
ryggradsdjur. Panteism. Intramundan gud (natur). De joniska monisternas hylozoism (Anaximander).
Konflikt mellan panteism och kristendom. Spinoza. Modern monism. Ateism.
Såsom alla företeelsers högsta och sista orsak betraktar mänskligheten sedan
årtusenden en verkande orsak under begreppet Gud (deus, theos). Liksom alla
andra allmänna begrepp, så har också detta högsta grundbegrepp under
förnuftsutvecklingens lopp varit underkastadt de mest betydande ombildningar och de
mångfaldigaste artindelningar. Ja, man kan säga att intet annat begrepp i så
hög grad har omgestaltats och förändrats; ty intet annat begrepp berör i lika
hög grad såväl det insiktsfulla förståndets och den förnuftiga vetenskapens
högsta uppgifter, som också samtidigt den troende själens och den diktande
fantasiens djupaste intressen.
En jämförande kritik af gudsföreställningens talrika olika hufvudformer är
visserligen högst intressant och lärorik, men skulle här föra oss alldeles för
långt och vi måste nöja oss med, att kasta en flyktig blick på de viktigaste
gestaltningarna af gudsidén och på dess förhållanden till vår nutida, genom den
rena naturkunskapen betingade världsåskådning. För alla vidare undersökningar
på detta intressanta område hänvisa vi till Adalbert Svobodas utmärkta, flerfaldiga
ganger citerade arbete: »Trons gestalter» (»Gestalten des Glaubens»), Leipzig
1897, 2 band.
Om vi frånse alla finare förtoningar och brokiga utsirningar af gudsbilden,
kunna vi — i det vi inskränka oss till dess djupaste innehåll — ordna alla
olika föreställningar därom i två hvarandra motsatta hufvudgrupper, i den teistiska
och den panteistiska gruppen. Denna senare är nära förknippad med den
monistiska eller rationella, den förra med den dualistiska eller mystiska
världsåvkadningen.
I. Teism: Gud och värld äro två olika väsen. Guds ställning gent
emot världen är skaparens, upprätthållarens och härskarens. Därvid föreställer
man sig Gud alltid mer eller mindre människoliknande, såsom en organism,
hvilken, liknande människan (om också i högsta fullkomlighetsform), tänker och
handlar. Denna antropomorfe Gud, som uppenbarligen polyfyletiskt uttänkts af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
