Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
OM VILLKORLIG DOM.
förändringar. Böterna gingo fortfarande till treskiftes, och
de öfriga straffmedlen voro i hufvudsak de nyssnämda.
Då det straffsystem, som innehålles i Missgärnings- och
Straff balkarna af 1734 års lag, är det som närmast
föregått det nu gällande, så torde en kort öfversikt af
detsamma icke sakna inträsse. Straffarterna voro:
1) Landsförvisning. Hvad detta straff
hufvudsakligen innebar säger dess namn. Dessutom medförde det
åtskilliga andra påföljder såsom förlust af ära, förlust af
arfsrätt för den landsflyktige och de barn, som föddes
under landsförvisningen. Ådömdes antingen för alltid eller på
viss tid och afskaffades i och med antagandet af vår nu
gällande strafflag af 1864.
2) Dödsstraff. Detta straff förekom synnerligen
ymnigt i 1734 års lag, det var till och med det regelmässiga
straffet för grofva brott. Man kan skilja mellan två
hufvudformer däraf, nämligen enkelt dödsstraff, som värkställdes
genom halshuggning med handbila eller hängning (det senare
ansågs nesligt), och skärpt dödsstraff i fyra olika grader:
a) rådbråkning (af det tyska Rad, hjul och brechen, bryta),
d. v. s. lemmarnas sönderkrossande medelst ett hjul eller
på annat sätt, med åtföljande stegling, hvilken tillgick så,
att den döda kroppen fästes på ett hjul, som uppsattes på
spetsen af en påle till allmänt beskådande. Rådbråkning
var stadgad i ett enda fall och torde aldrig hafva
värkställts hos oss. Vidare b) halshuggning jämte föregånget
afhuggande af högra handen; c) halshuggning och stegling
samt d) halshuggning och den döda kroppens brännande
å bål. På Gustaf III:s föranstaltande skedde en stark
inskränkning i dödsstraffets användning genom Kongl.
Förordn. 20, 1779. Skärpningarna i dödsstraffet försvunno
så småningom, fullständigt dock först 1841.
3) Kroppsstraff. Hit höra a) spö- och risstraffet,
högst 40 par spö och 30 par ris, tre slag af hvart par,
spö för man och ris för kvinna. Användes dels som
omedelbart ådömt straff, dels som förvandlingsstraff för böter, då
den dömde saknade tillgång till deras gäldande.
Afskaffades som förvandlingsstraff 1841, fullständigt 1855. Till
kroppsstraff måste ock räknas b) vatten- och brödstraffet,
som, ehuru egentligen ett frihetsstraff, på grund af det
sätt hvarpå det hos oss värkställdes var ett värkligt
svältstraff. Det värkställdes nämligen utan afbrott (minst 4,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
