- Project Runeberg -  Om villkorlig dom /
7

(1901) [MARC] Author: Arthur Rydin - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INLEDNING.
7
högst 28 dagar), och fången fick ej salt. Äfven vatten-
och brödstraffet ådömdes dels omedelbart för brott, dels
användes det som förvandlingsstraff för böter i sådana fall,
då med afseende å brottet eller brottslingens person
kroppsplikt ansågs alltför vanhedrande. Som omedelbart ådömt
straff afskaffades det genom 1864 års strafflag, som
förvandlingsstraff först 1884.
4) Frihetsstraff, nämligen fängelse, med eller utan
vatten- och brödkost, samt straffarbete. Det förra
värkställdes i länshäktena, det senare af män i fästningsfängelser,
af kvinnor å tukthus. Frihetsstraffen hade endast ringa
användning med undantag af fängelse vid vatten och bröd,
som ju dock snarast bör räknas som kroppsstraff.
5) Böter, högst 500 daler. Detta straff var det
regelmässiga för mindre grofva brott. Saknades tillgång till
böternas gäldande, så förvandlades de, som förut är nämt,
till kroppsplikt eller fängelse vid vatten och bröd, någon
gång till enkelt fängelse eller till skamstraff.
6) Skamstraff af flera slag, nämligen a) utställning
att skämmas, som värkställdes på flera olika sätt. Så skulle
den som olofligen mjölkat annans ko, får eller get »stånda
vid Tings dör eller Rådstufwu dör en tima, med
miölkekäril i handen». Bedräglig konkursgäldenär skulle » ställas
för en påla, på torg, eller almän Tingstad, at skämmas
twå timar», hvartill kom frihetsstraff. Ifrågavarande
skamstraff afskaffades i flera repriser, fullständigt 1864. b)
Stockstraff, som i allmänhet tillgick så, att den dömde under
gudstjänsten fick sitta i kyrkans vapenhus med båda benen
instuckna i den s. k. stocken för att beskådas af
kyrkfolket vid in- och utgåendet ur kyrkan. Afskaffades 1841.
c) Kyrkoplikt, hvarmed ursprungligen förstods den kyrkliga
handling, hvarigenom en person, som genom brott
förvärkat sin delaktighet i församlingen, åter upptogs i dess
gemenskap. Sedermera blef det brukligt att döma
kyrkoplikt för vissa brott, och den öfvergick därmed till ett
skamstraff. Kyrkoplikten bestod däri, att den brottslige
inför församlingen erkände sitt brott, betygade sin ånger
däröfver, bad Gud och församlingen om förlåtelse samt
utlofvade bot och bättring, hvarefter prästen tillsade honom
förlåtelse. Afskaffades 1855. d) Afbön, som innebar, att den
dömde inför domstolen erkände sitt brott och bad den
förorättade om tillgift. Afskaffades genom 1864 års strafflag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 8 17:36:43 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/villkorlig/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free