Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om villkorlig dom - 3. Den norska lagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NORSKA LAGSTIFTNINGEN.
37
för brottet, och straffet anses vara värkställt. Detta har
den betydelse, att, om brottet tillhör de brott, för hvilka
lagen stadgar ett svårare straff vid återfall, detta svårare
straff ock kommer till användning, om sådant brott ånyo
begås. Betraktades vederbörande såsom icke dömd, såsom
enligt fransk och belgisk lag, så skulle i sådant fall endast
ansvar för första resan kunna ådömas. Vidare följer af
detta stadgande, att de indirekta följder en dom kan ha
med sig, t. ex. i Norge i vissa fall förlust af politisk
rösträtt, äfven åtfölja den villkorliga domen. Den norska lagens
ståndpunkt är säkerligen här att föredraga. Ändamålet
med den villkorliga domen är ju att åstadkomma en
möjlighet att undvika straff i vissa fall, då ett sådant skulle
befaras värka skadligt. Men för detta ändamål fordras
icke, att själfva den fällande domen anses obefintlig,
åtminstone icke om villkorlig dom betraktas som ett slags
straff. Och detsamma gäller, äfven om man såsom
väl är det riktiga anser den villkorliga domen till sin
hufvudsakliga karaktär vara ett slags benådning, som
öfverlåtits åt domstolarna. Det vore icke lämpligt att gifva
domaren en befogenhet, som sträckte sig längre än den
benådningsrätt, som tillkommer konungen, och denna kan
ju ej medföra något annat eller mer än straffets
bortfallande; det faktum, att personen är dömd kvarstår
orubbat.
Enligt 5 § skall domaren vid domens afkunnande
meddela den dömde, under hvilka villkor straffet kommer
att eftergifvas, samt dessutom tilldela honom en allvarlig
varning, det sista dock endast om han är under 21 år.
Att inskränka varningen till unga personer torde vara
synnerligen välbetänkt, då en sådan åtgärd gent emot
äldre oftast skulle vara utan värkan. Detta utgör ett
viktigt argument gent emot dem, som anse, att varning skulle
göra samma tjänst som villkorlig dom.
I 6 § heter det, att de processuella reglerna om
straffets utmätande skola tillämpas på frågan om
straffvärkställighetens uppskjutande. Stadgandet berör frågan,
i hvad mån ett beslut om villkorlig dom kan bli föremål
för ändring af högre rätt. Där såsom i vårt land hela
det material, som framkommer vid rättsförhandlingen och
utgör grundval för domen, nedlägges i ett skriftligt
protokoll, har öfverrätten i det närmaste lika godt material för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
