Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om villkorlig dom - 5. Den villkorliga domens historia i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
OM VILLKORLIG DOM.
sympatier för reformen, om han ock för närvarande icke
vågade göra något annat yrkande än om bifall till
utskottets hemställan, hvilket ock blef kammarens beslut.
I andra kammaren fördes en rätt liflig debatt, som denna
gång slutade med att utskottets hemställan bifölls och
motionen afslogs.
Sedan dess har frågan ej varit före i riksdagen.
Den villkorliga domen har vidare utgjort
öfverläggningsämne vid tvänne nordiska juristmöten, i Köpenhamn
1890 och i Stockholm 1896. Vid det förra inleddes
diskussionen af professor Hagerup i Kristiania, som med
värme yttrade sig för reformen. Af de närvarande svenska
juristerna uttalade sig en afgjort emot hela institutet,
åtminstone hvad angick dess införande i Sverge, en annan
tämligen obetingat för detsamma, och den tredje föreslog
endast i anledning af tidens knapphet att frågan
för vidare behandling måtte uppskjutas till ett kommande
juristmöte, hvilket ock blef mötets beslut. De norska och
danska jurister, som hade ordet, yttrade sig för reformen,
ehuru åsikterna voro mycket delade angående den form,
hvari den borde införas.
–
Vid det närmast följande juristmötet i Stockholm 1896
återupptogs ämnet och inleddes med ett föredrag af juris
kandidat Urbye från Norge. Hade man vid föregående
juristmöte i allmänhet visat någon tveksamhet, så var
stämningen nu en helt annan. Frågan gällde nu icke
längre, om reformen borde upptagas i lagstiftningen, utan
mäst, i hvilken form det skulle ske, och härom voro
meningarna fortfarande mycket delade. Till och med den talare
som vid förra mötet varit en afgjord motståndare, kände
sig ej längre manad att öfva obetingad opposition.
Förhållandena voro ju ock vid detta tillfälle helt olika mot
1890. Institutet hade nu i två år varit infört i Norge,
och såväl därifrån som i synnerhet från andra håll hade
man en ganska rik erfarenhet med goda resultat att stödja
sig på. Hvad de närvarande svenske juristerna tänkte om
saken, fick man emellertid ej mycket reda på, då utom
den nyss nämde endast en yttrade sig, förordande
reformen enligt det amerikanska systemet. Någon formlig
resolution fattades ej häller nu.
-
I den svenska litteraturen frånsett
riksdagsförhandlingarna är frågan om villkorlig dom hittills berörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
