- Project Runeberg -  Vittra skrifter i urval /
30

(1910) [MARC] [MARC] Author: Pontus Wikner With: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Filosofens morgondrömmar (1863)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30 FILOSOFENS MORGONDRÖMMAR.

epigrammer till Alkmene och har skänkt henne en
prydlig afskrift af »Eros och Psyche», med en
tillägnan, som gjort henne alldeles yr i hufvudet.

- Aristokles älskar således din syster?

- Förmodligen, det vill säga: han suckar
och ser ömklig ut, när han ser henne på afstånd; och
ehuru han ständigt söker att komma i hennes närhet,
så blir han rädd och förlägen, när han skall tala
henne till. Detta lär af visst folk kallas kärlek,
ehuru jag nog vet, att jag brukar älska på annat vis.

- Din syster är en vacker flicka.

- Skulle tro det; alla säga, att hon är min
fullkomliga afbild. Och om jag ej missminner
mig, så plägade äfven du finna henne vacker.

Simmias suckade och såg ned; det var tydligt, att
han däremot ej hade något att invända.

- Det år, som jag varit borta från Athen -
sade han slutligen - har kanske förändrat mycket.
Men Alkmene lofvade att bli vacker, och säkert har
hon ej svikit detta löfte.

- Därom skall du få öfvertyga dig i afton, när
du kommer till oss. Du har ju lofvat att komma?

- Jag tackar dig, jag skall ej uteblifva.

De bägge vännerna hade nu hunnit fram till
Aristons villa. En slaf, som mötte dem på gården,
underrättade dem, att Aristokles just nu gått ned
i trädgården. De styrde sina steg dit. Aristokles
satt orörlig och drömmande under samma platan, där
vi sist lämnade honom. På marmorbordet framför honom
låg en vaxtafla, hvarpå han skrifvit ett par rader,
men åter öfverstrukit. . Hans stylus låg där bredvid.

- Nej det här går icke - sade han halfhögt för sig
själf och steg upp. - Jag ville måla hennes
bild, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:55:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vittrskr/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free