Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mantegnas ängel (1877) Skiss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANTEGNAS ÄNGEL.
119
summan af det lån, du sist gaf mig. Det är billigt,
att du betalar det så pass dyrt, ty för dig har det
mer värde än för någon annan människa.
Sebastian framtog en portfölj och räckte honom öppnad
åt Andrea. Denne bläddrade däri.
- Carlotas hand - sade han rörd.
- Ja, och Carlotas tankar, Andrea. De äro
mycket vackra. Från ståndpunkten af ett
utveckladt poetiskt konstnärssinne kan det vara
mycket att anmärka, i formen förstår du; men
tankarne i poemen skulle jag själf ej skämmas
för. Det där är kanske det bästa, och det är,
skam till sägandes, skrifvet för min skull.
- För din skull?
- Ja, ser du, Andrea. Carlota var from
som en nunna; men det var icke jag; och då tänkte hon,
att hon borde förbättra mig med förmaningar;
och då det icke hjälpte, så skref hon detta stycke.
Jag misstänker nästan, att pater Anselmo hade
sin hand med i spelet, ty han lade sig nog mycket
i den där gamla affären med Nina, du vet.
- Och detta vill du göra dig af med?
- Jag har det i afskrift, förstår du; men
för dig trodde jag det skulle vara angenämt att se
själfva originalet, fast Carlota, det må änglarne
veta, icke hade någon särdeles prydlig handstil
och icke heller stafvade så alldeles felfritt.
- Jag skall närmare undersöka den skatt du bringat
mig, Sebastian; kom igen i morgon.
- Ske alltså. God afton, Andrea. Carlotas
ande komme öfver dig!
Solen var nu nedgången, och mörkret utbredde sig
hastigt. Mästaren tillslöt sitt fönster och tände sin
lampa. Först s$tt han en lång stund och betraktade
drömmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
