Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hederlige väfvaren i Korinth (1878) Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166 DEN HEDERLIGE VÄFVAREN I KORINTH.
vill se till, att de aldrig få bli gamla: och det
höll han ord med.
Som sagdt: vår Criticus kunde uppträda i många
former, och emedan detta just är händelsen med det
sköna, så var detta en anledning, hvarför han med
rätta ansåg sig vara en skön man. Ja, människorna
märkte snart, att han kunde allt möjligt; dock hade
de aldrig funnit, att han kunnat förskapa sig till
en ljusens ängel, och det var däraf de kunde veta,
att han icke var den lede själf utan en underordnad
men aktningsvärd personlighet.
Men det var icke om allt detta jag skulle berätta,
utan om hvad som tilldrog sig i sjö- och stapelstaden
Korinth, när den lärde och vidtbereste herren
kom dit. Det var nu så, att den gode linneväfvaren
väntade sig en stor lycka af den dagen; ty kungen och
drottningen skulle då för första gången spatsera i
de nya kläderna, som han hade väft tyget till, och
väfvaren hade ett slags känning af, att det kungliga
paret skulle taga vägen förbi hans hus, hvarvid han
skulle stå i porten och bocka sig och hvarvid kungen
helt nådigt skulle slå honom på axeln och säga: ädle
man, begär en ynnest af mig! Väfvaren skulle då svara:
Stormäktigste konung, hvad skall den mer begära, som
har den lyckan att lefva under eders majestäts milda
och nådefulla hägn? - och då skulle kungen halfhögt
säga till sin gemål: det måtte ligga någonting
bildande i linneväfveriet, det är en industri, som
måste uppmuntras -. och sedan högt till honom själf:
jag utnämner dig till min hofväfvare och ger dig
adelsdiplom.
Ja, människan spår, men rår - det gör hon ej
alltid. Den, som denna gången rådde, det var den
vidtbereste herren, herr Criticus. Rätt på den samma
dagen, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>