Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den hederlige väfvaren i Korinth (1878) Saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HEDERLIGE VÄFVAREN I KORINTH. 167
han gick omkring för att se efter, om staden var
rätt belägen eller om han icke borde flyttas ett
stycke längre upp mot bergskanten, fick han sikte
på linneväfvaren, som stod i porten och väntade på
någonting stort.
När han fick syn på väfvaren, tyckte han, att han
såg underlig ut, och det var ej utan, att han så
gjorde. Han tog därför upp sin klassbok, som var en
bok i fickformat och med underliga bilder inuti. Ock
så fick han nästan strax upp en sida, på hvilken
man kunde se en figur, ackurat lik honom som stod i
porten, och öfver den figuren stod skrifvet: »150:de
klassen n:r 13 B», och inunder: »linneväfvare som
väntar någonting stort». Därpå hof han upp sin röst
och sade till människan:
- Ni är en linneväfvare, som väntar någonting stort;
det vill icke nödvändigt säga en, som kommer att se
sin väntan uppfylld; men håll i alla fall inte er näsa
på det viset: var så god och se här på n:r 137, att
det är guldtofsarbetare och inte linneväfvare,
som vänta någonting stort, med en sådan ställning;
nej, så här skall det vara.
Och Criticus rättade väfvarens hållning efter figuren
i boken. Men väfvaren hade den svagheten att bli
otålig och anse den främmande herrens beteende
som en närgångenhet. Han mente, att han hade sitt
individuella sätt att bära sin näsa; det hade han
uppfunnit själf: och på det sättet ville Tian vänta
på någonting stort. Det stora finge sedan komina, om
det ville, och låta bli, om det inte ville: han hade
i alla fall sitt goda samvetes vittnesbörd att vara
den ypperste linneväfvare i hela Korinth och mer med.
- Bevisa det om du kan - sade Criticus.
- Gärningarna tala - sade väfvaren och pekade
inåt genom porten på sina väfvar, som lågo utbredda
på gröngräset och bleknade i solskenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
