Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag af kulturens offerväsen (1880) Föredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURENS OFFERVÄSEN. 235
icke kan få syn på hvarken förbundsarken, som skulle
innehålla de af Gud beskrifna lagens taflor, eller
Arons-stafven som grönskade och bar mandel, eller det
brödet, som regnade ned af himmelen - det är en sak,
som är ganska beklaglig, men den hör ännu ej hit. Hvad
som hör hit, är däremot det, att han blifvit andfådd
och knäsvag, ty det bevisar, att hans andliga krafter
stulit något från de kroppsliga och lefvat på deras
bekostnad. Det är nu mycket möjligt, att detta är
hans eget fel, i det att han icke skötte sin kropp,
när han skötte sina studier. Men det kan ock hända,
i synnerhet om han icke är så rikt begåfvad, som
jag från början antog, utan tillhör medelsorten,
att skulden ligger annorstädes. Allting, som
skall ske under solen, kräfver sin tid, och den,
som skall vårda sin kropp, behöfver tid äfven till
det. Det kan nu hända, att omständigheterna förelagt
honom en uppgift, t. ex. ett visst mått af hemläxor,
med afseende på hvilka han får sig det alternativet
förelagdt att antingen icke sköta den nämnda uppgiften
samvetsgrant eller ock att därpå använda all den tid,
han har ledig från skolan, och en del af den tid,
han behöfde använda till sömn. I sådant fall skall
hans kroppskraft undergräfvas, och jag vågar för den
saken icke kasta hela skulden på honom själf, emedan
jag förmenar, att bildningsuppgifter, som angå en
flerhet af ämnesvenner, alltid böra afpassas så, att
de samvetsgrant kunna läsas äfven af de medelmåttige,
d. v. s. flertalet, utan att de därmed behöfva
öfveran-stränga sig.
Detta är nu emellertid ett offer, som genom en klok
anordning låter sig så mycket undvikas, att åtminstone
icke hvad man vanligen menar med den kroppsliga hälsan
däri blir en insats. Det är lagstiftarens och deras,
som tillämpa lagarna, ovillkorliga plikt att tillse,
att detta icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
