Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Voltaires ungdomsäfventyr och första bekantskap med världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS UNGDOMSÄFVENTYR. 5
fars stora missnöje hörde han dit. Fadern hette Frangois
Arouet och var advokat och det namn, hvarunder Voltaire är
känd, är således själfvalt — egentligen hette han Frangois
Marie Arouet. ’’Jag har två söner,’ sade advokaten, en
man af gamla stammen, som var punktligheten och hedern
själf, "och den ene är en galving på vers, den andre på
prosa."’ Voltaire var född 1694, den 21 november, och
den blifvande åttiofyraåringen var vid födelsen så svag
och bräcklig, att man hvarje ögonblick fruktade, att lifs-
gnistan skulle slockna. Sedan han hade gåttigenom jesuiter-
kollegiet Louis-le-grand, där den bästa undervisning gafs,
som då för tiden var möjlig att få, började faderns pröf-
ningar, när sonen afbröt sina juridiska studier för att bli
poet. Det gick så låovgt, att advokaten en lång tid tog
sin hand ifrån honom. Hade han i fadern ett exempel
på den plikttrogna, kanske något inskränkta borgerligheten,
fick han däremot i sin bror, "narren på prosa", göra bekant-
skap med den ötverspända religionsifvern. Denne bror var
jansenist, d. v. s. en dåtidens pietist, och han hörde till
dem, som trodde på undervärk förrättade vid abbé Paris
graf på en af hutvudstadens kyrkogårdar. Voltaire fick
nu på nära håll se icke blott öfvertron utan äfven rättro-
genheten i dess sätt att behandla och med maktspråk un-
dertrycka misshagligt kätteri. Ty de oskyldiga under-
värken, som bestodo i att folk vid abbéns graf blefvo stela
i alla leder eller som vi på vårt torra och prosaiska språk
nu för tiden pläga uttrycka det, fingo hysteriska anfall,
blefvo förbjudna af konungen, som på den tiden skulle
allting bestyra, och strax hade Parishumorn ett folkrim i
ordning, som kort efteråt fans uppspikat på platsen och
som i öfversättning kan återgifvas SoA
»Här får i kraft af kungens bud
Ej göras undervärk af — Gud.»
Voltaire tycktes vid denna tid helt uppgå i sällskaps-
lifvet. Han var en af abbéernas mest anlitade sällskaps-
bröder, och abbéerna voro bland dåtidens ungherrar trots
sin presterliga karaktär de sämst beryktade för lösa seder.
Hans gudfar, abbé de Chäteauneuf, som hade infört honom
; den fina världen, beskrifs som en gråhåring, som kunde
sin Horatius") och var känd för mer än ungdomligt lätt-
”) Horatius var en latinsk skald under Augusti tidehvarf, som i
läckra verser besjöng lefnadsnjutningen som den högsta världsvisheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
