Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Voltaires värksamhet som historieskrifvare och filosof. Romantiska lefnadsförhållanden. Hans underskattande af det praktiska lifvets vikt för öfvertygelsen. Oklara begrepp om folket och själfstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 VOLTAIRE.
riktig, och om den är det, förefaller den honom som ett
bevis på inskränkthet, en slags brist i historisk bild-
ning och världserfarenhet. Att han med sådant intresse
egnade sig åt historiska forskningar och öfver histo-
riens sammanhang lyckades breda ett nytt ljus, berodde
väl förnämligast på hans ifver att uppvisa, att det äfven
i andra religioner fans motsvarigheter till kristendomens
höga sedelära, likasom han ville ge en bild af religions-
lärans utveckling, som skulle klargöra, att den ofta
var godtyckligt dekreterad af kyrkomöten, som valde en
af två åsikter, ehuru måhända den motsatta också stöd-
des med skriftargument af lika stor styrka, och att den
följaktligen såsom beroende på en sådan skiljedom icke
kunde göra anspråk på någon ofelbarhet eller giltighet för
alla tider.
Denna historia om kyrkoläranps ursprung och utveck-
ling är det, som för oss utgör kanske det förnämsta in-
tresset i hans historiska arbete: Utkast öfver folkens seder och
anda, som är ett försök i historiens filosofi och därigenom
på sitt område banbrytande. Det kan endast jämföras med
Bossuets beryktade arbete Afhandling öfver världshistorien,
och vidtager, där denna författare slutar, nämligen vid
Karl den store. Voltaire fortsätter till Ludvig XIII Ar-
betet, som efter hand utvidgades, utgafs först 1759 men
påbörjades redan 1740.
Detta tidskede var utmärkt af en utomordentligt
alstringskraftig författarevärksamhet och Voltaire stod nu
också i lyckans fulla solsken. Han ägde nu allt, hvad en
dödlig kunde önska, ett praktfullt hem, rikedomar, obe-
roende, en ansedd ställning, arbetsförmåga och frihet att
arbeta. Han bodde i Cirey i Champagne, men han var
icke ensam, och hans sällskap var kvinligt. Han hade
ingått ett af dessa förhållanden, som ägde allt af äkten-
skap, utom namnet och kunde fortsättas i måvga år under
full offentlighet. Det franska samhället var fullt af sådana
förbindelser, af hvilka ingen hemlighet gjordes, och i detta
fall hände det till och med, att den äkta mannen — mar-
kisen — besökte Voltaire och sin hustru som god vän.
Det var denna dam, madame du Chåtelet, som var orsaken
till, att Voltaire kom att skrifva historia, genom det tvifvel,
hon yttrade om historiens förmåga att intressera, hvarpå
Voltaire för att bevisa motsatsen skref "historiens filosofi", som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
