Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Voltaires värksamhet som historieskrifvare och filosof. Romantiska lefnadsförhållanden. Hans underskattande af det praktiska lifvets vikt för öfvertygelsen. Oklara begrepp om folket och själfstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS VÄRKSAMHET SOM HISTORIESKRIFVARE OCH FILOSOF. 17
kanske icke hade fått denna filosofiska form, om icke nämda
dam, som var en lärd och matematiker, varit domare öfver
arbetets värde. Nu bemödade sig Voltaire att göra hi-
storien lik en värklig spegel för framåtskridandet eller
åtminstone en spegel af folkens föreställningar, deras fort-
gång, kulturens segrar och nederlag. Härigenom bryter
han med dåtidens historieskrifning. Han tager icke krigs-
hjälten till hjälte utan den lärde, vetenskapsmannen och
konstnären blir hans hjälte. Den store mannen, säger han
själf, är den, som gjort mänskligheten något godt eller
varit värksam på det nyttigas eller behagligas områden.
Lidandets stora tragedi, kriget, blir ett föremål för
hans djupaste afsky, och alla dessa ärans människooffer,
som kallas lyckliga krig, därför att segern stannat på det
egna folkets sida, ser han med samma ohöljda harm, som
om de vore afgudaoffer i ett hedniskt tempel, ehuru han
därjämte icke kan hindra sin ironi att spela, som när han
säger, att han åtminstone kan förstå människoätarnas krig,
emedan de ha det praktiska målet att skaffa födoämnen.
Men Voltaire sörjer också på annat sätt för, att historien
skall få en prägel af full fördomsfrihet. Han egnar en af
dess afdelningar åt att undersöka de älsta religiösa före-
ställningarna, och därvid finner han, att i många stycken
det moraliska medvetandet varit högre utvecklat hos hin-
duer och kineser än hos judarna, våra andliga förfäder
och religionslärare. Den judiska nationalkaraktären sätter
han lågt — han är antisemit — den är ofördragsam, det
är den, som har infört religionskrigen i historien. På
detta sätt väcker Voltaire samtidens intresse för allmänna
spörsmål af det mest olikartade slag, och öfverallt uppträ-
der han som det enkla, sunda människoförståndets talman
gent emot på gamla aristokratiska vanor beroende före-
ställningar. Alltid motarbetar han klass- och folkprivile-
gier. Och hans arbete om England är ett af de mest
slående exemplen på hans obundenhet af härskande för-
domar. De engelska brefven voro ett förhärligande af den
engelska folkfriheten och yttrandefriheten, och hvad detta
betydde i det af känslan af sin egen vikt och betydenhet
genomträngda Frankrike, bortskämt af allt slags smicker
både af främlingar, som gjorde sin pilgrimsfärd dit för att
lära fin sed, och af landets egna barn, som tutat i dess
öron, att det var jordens förnämsta land, en andlig medel-
Verdandis småskrifter. 14. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
