Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Voltaires värksamhet som historieskrifvare och filosof. Romantiska lefnadsförhållanden. Hans underskattande af det praktiska lifvets vikt för öfvertygelsen. Oklara begrepp om folket och själfstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 VOLTAIRE.
punkt, em andlig sol, i hvars planetsystem det öfriga Euro-
pas stater borde gå som drabanter, detta kan i någon mån
inses däraf, att följden af dessa engelska brefs utgifvande
blef, att de brändes af bödeln och att boktryckaren sattes
i fängelse. Voltaire upptäckte England för Frankrike, han
visade den engelska kyrkans företräde framför den franska,
sekternas frihet och han sade: «engelsmannen går till bim-
melen som en fri man". Och 1: ett ryktbart uttalande om
abbéerna blottar han hela skändligheten af deras lif, deras
befordran på grund af kvinnogunst, deras nattliga supéer.
I hela framställningen läser man mellan raderna: blygs,
Frankrike, blygs att icke den tankefrihet, som härskar på
andra sidan kanalen, också fins hos dig.
Folkfriheten är Englands förnämsta ära, en ära som
Frankrike icke då kunde berömma sig af. Yttrandefrineten
blomstrar där, den store författaren omhuldas och beskyd-
das där, statens högsta ämbeten stå öppna för honom, han
är folkets andliga ledare, det är därför folket vandrande i
filosofins, i naturvetenskapens, i forskningens ljus kan vara
fritt, kan vara oberoende. Så skulle den grundtanke kunna
öfversättas, som besjälar dessa bref. Och det är samma
grundtanke om filosofin som frihetens och rättrådighetens mo-
der, som besjälar hela hans författarskap. På samma gång
detta yrkande på tankens frihet är hans äretitel som författare,
är det emellertid den stora svagheten i hans världsåskådning
att tillmäta filosofin en så stor praktiskt reformerande och
världsomskapande, till handlingslifvet sig sträckande genom-
gripande betydelse. Härmed sammanhänger också villfarelsen
att tro, att filosoferna skulle kunna utgöra ett sådant andligt
fåmannavälde, som skulle kunna med sin högre vishet
styra världen. Detta är en form af patriarkalisk despotism
eller den lära, som vill att framåtskridandet skall an-
förtros åt ett upplyst fåvälde eller envälde. Det är icke
utifrån, som mänskligheten mottar sina djupaste impulser,
det är när dessa yttre impulser blifva omarbetade hos
hvarje enskild individ under inflytande af den personliga er-
farenheten, som de blifva historiska drifkrafter. Och detta
sker icke så, att en filosof lika litet som en teolog dekre-
terar en åsikt och folket sedan antar den och handlar där-
efter utan så, att en åsikt framstår som följden af en per-
sonlig erfarenhet. Det är härigenom den engelska fri-
heten uppstått, dess grundval och fastheten i denna beror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
