Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kätterimålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dp
KÄTTERIMÅLEN. 29
allt detta för frågor som icke röra dygd eller moral utan
oftast lumpna teologiska spörsmål, som sysslolösa hufvuden
hittat på att gifva denna betydelse och vikt, ofta så lumpna,
att den misstanke Voltaire uttalar, att det blott är för
att göra presterskapet oumbärligt de blifvit uppfunna, får
en hög grad af sannolikhet. ;
Fanatismen, utvecklar också Voltaire, fanatismen är värre
än brottet, ty den utöfvar sin invärkan äfven på de hederliga,
då den i pliktens namn utöfvar sitt mördarehandtvärk. Lika
naturlig Voltaires förbittripg är, lika öfverflödigt synes oss
jet medlidande vara man spiller på dessa inkvisitorer, när
man beklagar den häftighet, hvarför de varit utsatta från
hans sida, isynnerhet oväntad af anhängarna till den, som kal-
lade sin tids fariseer för huggormars afföda; Voltaire är, han
som Luther, icke sparsam på kraftuttryck, och vi veta lika
litet hur den lutherska reformationen skulle verkstälts, om
Luther blifvit underkastad tryckfrihetsåtal hvarje gång han
i sina skrifter talade vanvördigt om jungfru Maria och hel-
gonen eller det katolikerna ansågo heligt, som vi kunna
förstå, huru den djupa harmen mot katolicismens skänd-
ligheter skulle kunnat upptändas, om Pascal icke fått gyckla
med jesuitermoralen eller Voltaire med helgonens helbregda-
görelser. :
Om Voltaire dömer kyrkan hårdt, är det icke blott
därför att hon är nitisk: ett nit, fastän ovist, kan ursäktas
med okunnighet och oförstånd, utan derför att hon förnekar
sina egna läror, att hon är själfvisk och egennyttig i strid
med sina läror. Kan man underlåta att betvifla upprik-
tigheten hos personer, som blott när det gäller andra tyckas
vilja inskärpa plikten af lydnad och bokstafstrohet mot läran?
Mycket af hvad Voltaire här säger drabbar äfven vår tids
kyrka och dess organisation. Han befinner sig 1 öfverens-
stämmelse med framstående teologer, när han klandrar kyr-
kans höga värdigheter och säger, att man enligt nutidens
språkbruk skulle kalla Lukas för hans högvördighet Lukas
och finner det underligt, att ingenting antyder, att man
samlade rikedomar på sitt ämbete under den apostoliska
tiden. Det är dessa kyrkliga fråssare, som för sina menig-
heter tala om korsets skola och försakelsen som en plikt,
ringheten och förnöjsamheten som lyckans vilkor.
Kyrkans förvärldsligande i strid mot dess ursprungliga
karaktär, i strid mot dens mening, som gaf sina sändebud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
