Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Kätterimålen - 6. Voltaires religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS RELIGION. 2
utan afseende på hans ålder eller duglighet. Han är jesuit
eller munk, följaktligen själfskrifven till medlarekallet vid
familjens tvistigheter och i moralens frågor. Ve den, som
vill undandraga sig hans dom. Här är diskussionen för-
bjuden. Här är det meningsutbyte, som kallas för fri diskus-
sion, aflyst af auktoritetens samtal med sig själf — ingen
vederläggning är möjlig. |
Det är viktigt att komma ihåg denna allestädesnär-
varo af munken och presten som samvetsråd för att inse,
att denna makt måste brytas. Ett parti hotar att öfver-
väldiga och förkväfva mänskligheten. Det ligger mindre
ensidighet än man skulle kunna tro, när Voltaire kallar sin
tids statskyrka: den kristna sekten. Detta sektväsende,
som afstänger från sund och naturlig mänsklighet, åter-
finner han äfven i läran; vi skola i nästa afdelning se huru.
6. Voltaires religion.
Voltaires åsikter om naturen äro rent motsatta de re-
ligiösa föreställningarna därom. Genom sin kritik af detta
naturbegrepp skulle han dock icke kunna stämplas som
kristendomsfiende. Det är möjligt att hysa afvikande åsik-
ter såväl om dessa läror och många andra af de bibliska.
lärorna och dock stå på kristendomens grundval i moraliskt
och sedligt afseende. Schleiermacher, en af kyrkans teo-
loger, var djupt genomträngd af de bibliska sanningarna
och hyste dock starka tvifvel angående Kristi gudom.
Och Bäst bevisas väl, att icke skriftens ord ägde den ab-
soluta giltighet, som läran om bokstafsinspirationen ville
tillerkänna det samma i alla dess detaljer, af Kristi eget
förhållande till Mose lag, där hans upphäfvanden och för-
ändringar i denna bättre än något visa, att icke bibelns
utsagor mer än andra böckers äro frikallade från rättelse
af en efterföljande tid och ett upplystare föreställningssätt.
Voltaire förfäktar också såväl med afseende på natur-
begreppet som gudsbegreppet den sunda utvecklingens sak.
Likasom folkets historiska begrepp och deras tolkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
