Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Voltaires religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 VOLTAIRE.
af märkliga personers lif ofta bli uttryck för deras egna
fördomar, så är det ock med deras naturföreställningar.
Dessa äro ingenting annat än folkets lösningar på gåtfulla
naturföreteelser och dess nödfallsförklaringar af dessa.
Sådan är Voltaires förklaring af ursprunget till dessa före-
ställningar; ursprungligen äro de folkets barnsligt naiva
tro och såsom sådana värda vår forskning och uppmärk-
samhet som historiska kvarlefvor af förgångna kulturtill-
stånd. Men en annan karaktär få de, när de uppställas
som eviga sanningar och rättesnören för vår tro.
Ett exempel på Voltaires uppfattning af tillkomsten
af dessa förklaringar likasom ett bevis på hans skarpsinne
och förutseende af den väg, den jämförande mytforskningen
i våra dagar följer, må här anföras ur ett bref till Mairan.
«Jag har alltid varit öfvertygad,’ säger han här, "att
himlens företeelser hafva varit den hufvudsakliga källan
till de gamla fablerna. Åskan hördes på ett bergs otill-
gängliga spets, därför måste gudarna bo på bärget och
därifrån slunga blixten... Regnet når icke dens hufvud,
som ser en regnbåge, därför blir regnbågen ett tecken, att
det icke mera blir någon syndaflod.’
Men för Voltaire är naturen lika lefvande som för
någon annan af samtidens teologer. Det ligger äfven för
honom bakom företeelserna en lefvande kraft, ett världs-
förnuft, en Gud, som styr allt. Nödvändigheten af denna
högsta styresman har han uttryckt i sin berömda sats:
om det icke funnes någon Gud, måste man uppfinna honom.
Och för Voltaire var ett sådant väsen en värklighet, be-
visad af naturens sammanhang, ordning och enhet. Lik-
heten mellan hans Gud och kristendomens naturgud är att
i begge föreställningarna naturen, om vi så få säga, lefver
och värkar på denna högre makts bekostnad, från hvars
hand allt härstammar, så att naturens krafter och företeel-
ser äro tillkomna på föranstaltande af honom. Kristendomen
föreställer sig dock naturhushållet ungefär som när en fa-
milj, som afskilts från fadershemmet, fortfarande får till-
fälliga försträckningar och hjälpsändningar i mån af behof.
Voltaire föreställer sig däremot samma husbåll som ett en
gång för alla försett förrådshus, hvars underhåll är ett
kapital, som är förutbestämt och tillräckligt, och där så-
ledes ingen ändring i den en gång gifna underhållssumman
eller hushållsplanen kan inträffa. Åsikten kallas deism och
RAR
1 RNE 1 NES RPE NERD NE —————— s
RESREDES
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
